Några av de globala följderna av klimatförändringen realiseras snabbt och kan vara svåra att observera. Situationer kan utvecklas diskret, oväntat och ta sig olika former. Effekterna kan vara oförutsägbara, eskalera snabbt eller vara långsiktiga fenomen eller konsekvenser av komplexa mekanismer. Säkerhetsrelaterade globala och europeiska klimatfaktorer kan ha direkta, indirekta och reflektionskonsekvenser för samhällsfunktionerna. Kontrollen av konsekvenserna försvåras av det faktum att exponering mot risker är svårt att förutse eftersom effekterna är relaterade till invecklade kedjor.

Ökningen av torkan orsakar skogs- och terrängbränder och minskningen av spannmålsskördarna och livsmedelsbrist. Stora områden kan bli obeboeliga öknar. Smältning av kontinentalisen och den arktiska havsisen förorsakar en stigning i havsnivån med ända till en meter före slutet av detta århundrade. Detta är ett växande hot för bosättningen vid kusterna och särskilt i lågt liggande områden på alla kontinenter (i Asien, t.ex. Bangladesh). Hela existensen av de små örikena i Stilla havet är i fara.

De värsta konsekvenserna av klimatförändringar kommer att upplevas i länder med stor befolkningstillväxt, som I Afrika. Människor måste lämna sina hem för att leta efter bättre levnadsförhållanden, vilket kallas klimatflykting. Majoriteten av människorna kommer att försöka hitta en ny bostadsort nära sina hemregioner, men vissa måste flytta längre bort. Enligt Världsbanken måste 140 miljoner människor flytta från sina hemtrakter på grund av konsekvenserna av klimatförändringar i Afrika, Asien och Latinamerika. Antalet väntas växa starkt under de närmaste 30 åren.

Ökningen av globala temperaturer har blivit en allt viktigare orsak till ökningen av migration. Kommittén FN:s mänskliga rättigheter har fastställt att klimatflyktingar inte kan tvingas att återvända till sitt ursprungsland och enligt FN:s flyktingorganisation (UNHCR) är de berättigade till internationellt skydd. Migrationen som ökar till miljoner kommer att innebära utmaningar i målområdena när det gäller gränssäkerhet, hantering av immigration och upprätthållandet av allmän ordning.

Naturkatastrofer förorsakar redan mer hemlöshet än våldsamma konflikter, men effekterna av klimatförändringarna förvärrar befintliga kriser. Det finns en länk mellan effekterna av klimatförändringar och ökningen av konflikter. Grundorsaken till t.ex. den så kallade arabvåren och många afrikanska konflikter anses vara en långvarig torka i regionerna, vilket delvis beror på global uppvärmning. Syriens inbördeskrig förvärrades av den exceptionella torkan, som försvårade jordbruket, fick människor att flytta till städer, höjde matpriserna, ökade spänningar och orsakade en storskalig flyktingvåg till Europa. Ändring av miljöförhållanden har givit upphov till spänningar mellan jordbrukare och nomader i Afrika i Sahelområdet. När torkan avslutar bondens livsmöjligheter är anslutning till kriminella organisationer och terroristgrupper mer attraktivt.

Skogsbränder, stormar och starka regn kräver beredskap i räddningstjänst och i sjöräddning. Till exempel, i Kalifornien och Australien, är omfattande terrängbränder ett årligt fenomen, men klimatförändringen har visat sig stärka deras inverkan.

De nordligaste delarna av jorden värms upp snabbare än övriga delar, t.o.m. fyra gånger snabbare. I det arktiska området finns det gott om naturgas, råolja och mineralresurser som inte har utnyttjats på grund av svåra klimatförhållanden. Minskningen av havsis och glaciärer och avsmältningen av permafrost kommer att göra det möjligt att i framtiden använda naturresurser och öppna arktiska sjövägar. Besittningen av havsområdena och kontinentalsocklarna i Norra ishavet, liksom naturresurserna där, är dock delvis olöst och därmed orsaken till eventuella allvarliga tvister.

Extrema väderleksfenomen förorsakade av global uppvärmning har följder för säkerheten även i utvecklade länder såsom Finland.  Torka, kraftiga stormar, kraftiga regnskurar och förödande översvämningar ökar och hotar den kritiska infrastrukturen i utvecklade samhällen. Den globala uppvärmningen påverkar samhällets funktion även I grundproduktionen och utnyttjande av naturresurser samt på sådana bostadsområden, vars ekonomiska struktur är känslig för effekterna av klimatförändringar, såsom kustområden och skärgårdar.

I Finland har statsförvaltningen redan sedan många år utvärderat de riskfaktorer som förorsakas av klimatförändringar. Den nationella riskbedömningen som publicerades av inrikesministeriet 2023 identifierade riskfaktorer som gäller hela samhället. Utöver effekterna av extrema väderfenomen måste Finland förbereda sig på risker som härrör sig utanför landets gränser. De ökar sannolikheten för storskalig invandring och påverkar t.ex. industriell drift och försörjningssäkerhet.