Rysslands viktigaste nationella hot (2020):

• alliansers eller enskilda staters strävanden till global hegemoni och riktande av öppet politiskt och ekonomiskt tryck mot Ryssland och dess allierade
• uppsägning av internationella juridiska avtal
• förstärkning av militärpolitiska allianser och ökande möjligheter för lokala och regionala krig (t.o.m. mellan kärnvapenstater)
• spridning av massförstörelsevapen
• konflikter i närheten av Ryssland och i OSS-länder
• försvagad integration av OSS-länderna och aktiv inverkan på den av väst
• terrorism och ökande inflytande av extremiströrelser
• informationspåverkan utifrån landets gränser
• försvagad ekonomin på grund av sanktioner
• USA:s militära insatser utan mandat av FN:s säkerhetsråd utanför Natos ansvarsområde
• utveckling av vapenteknologi i några ledande länder, som leder till kapprustning
• västländernas strävan till moraliskt övervåld med sina liberala värden och förtryck av traditionella beteendemönster
• Förhållandena till USA och Europa har lidit till följd av krisen i Ukraina. Enligt den ryska ledningen är USA skyldig till krisen. Ryssland vill, trots allt, utveckla goda relationer med USA eftersom länderna har gemensamma mål.

Katri Pynnöniemi, biträdande professor vid Helsingfors universitet och Försvarshögskolan, analyserade den senaste nationella säkerhetsstrategin som publicerades 2021 på följande sätt: ”… Strategin är ett eko av retoriken från den konservativa falangen av den ryska utrikespolitiken. …. Hoten mot Rysslands nationella säkerhet beskrivs som aktiva åtgärder som syftar till att förstöra relationerna mellan Ryssland och landets traditionella allierade, isolera Ryssland från världspolitiken, utnyttja Rysslands socioekonomiska problem och störta landet i politiskt kaos. Strategin tolkar världspolitiska händelser och olika aktörers motiv utifrån dessa hotbilder. I detta sammanhang klassificeras främmande länder som ovänliga, likasinnade, och som traditionella eller strategiska allierade till Ryssland. …. I den uppdaterade strategin tolkas yttre – särskilt västlig – påverkan som hot mot Rysslands självständighet och utvecklingen av dess kulturhistoriska identitet. För att avvärja hoten krävs att patriotismen och den nationella enigheten stärks samt att traditionella ryska värderingar och ”historisk sanning” skyddas. Med skyddsbehov avses försök att förvränga världshistoriens och Rysslands historias händelser. Dessa tillägg stärker de policyer och lagar som begränsar fri medborgarverksamhet. Den nationella säkerhetsstrategin skapar en bild av Ryssland som en stormakt som hotas utifrån och som strävar efter nationell suveränitet och nationell enighet. Den röda tråden i strategin är föreställningen om att en intensifiering av maktkampen mellan stormakterna kräver att Ryssland samlar krafter. Strategin definierar prioriteringarna för att uppnå detta mål och fastställer samtidigt riktlinjer för att stärka Kremls ställning.”

Strategin och dess jämförelse med de två föregående strategierna finns tillgänglig via en länk till en annan källa (Magisteruppsats i Helsingfors universitet 2022).