Presidenten är, enligt grundlagen, Rysslands statschef, garant för konstitutionen och för mänskliga rättigheter och friheter. Presidenten har stora befogenheter: han är ansvarig för upprätthållandet av landets suveränitet, självständighet och statliga enhet, liksom för statsadministrationens funktion och samarbete, besluter om in- och utrikespolitik, fungerar som överbefälhavare, löser medborgarnas frågor, belönar med statliga utmärkelser och behandlar benådningar. Presidenten väljs för sex år.
President Putins mandatperiod tar slut år 2024. Enligt en ändring som gjordes i grundlagen i juli 2020 kan Putin fortsätta som president fram till år 2036. Presidentens informatör meddelade i augusti 2023 att Putin kommer att vinna valet med ett understöd på 90%. Senare meddelade han dock att hans utlåtande tolkats felaktigt.
Trots sin nominella demokrati och maktens tredelning beskrivs Ryssland allmänt som en diktatur. Alla tjänstemän under presidenten bedöms sträva till att göra sig till för honom och således fungerar hela systemet i enlighet med presidentens vilja och ingen annan har faktiskt inflytande. Riksdagen och rättsväsendet bedöms tjäna endast den nuvarande regimen. Rättsstatsprincipen följs inte i enlighet med hur den förstås i väst.
Säkerhetsrådet har i offentligheten en central roll i större linjedragningar, men i verkligheten bekräftar den presidentens beslut. Å andra har en del av dess medlemmar tolkats höra till Putins inre krets och i och med det skulle de i betydande grad delta i beslutsfattandet före mötet. Enligt olika källor är det endast några, högst tio, personer som tillsammans med Putin deltar i beslutsfattandet.
Parlamentets underhus (federala församlingen) kallas statsduman och dess 450 medlemmar väljs för fem år. Två representanter från varje autonoma område väljs till Federala rådet, överhuset.
Lagförslaget kan initieras av presidenten, federala rådet, en parlamentsledamot, regeringen, autonoma områden, konstitutionella domstolen, högsta domstolen och högsta skiljedomstolen. Lagar antagna av Duman godkänns av Federala rådet och stadfästs av presidenten, som också har vetorätt. Presidenten kan också utfärda förordningar och order (ukas).
Valet till Duman hölls senast i september 2021. Den meddelade röstningsprocenten var 52%
Platserna (450) i duman fördelades enligt följande:
- Förenade Ryssland 324 (partiordförande är försvarsminister Sergei Shoigu)
- kommunisterna 57
- Rättvisa Ryssland 27
- liberaldemokraterna 21
- Nytt folk 13
- övriga 8