Rysslands Armén

Uppdaterat december 2025

  • Avsedda för att förinta fiendens trupper, erövra och hålla erövrade områden samt förhindra att fiendens och dess stora luftlandsättningstruppers invasion.
  • En styrka på 550 000 soldater, inklusive beväringar.
  • P.g.a. krigssituationen är truppernas sammansättning och styrka endast ungefärliga
    • bl.a. förluster och effektiverad komplettering av trupperna
    • Förändringar rapporteras inte och meddelade förändringar kan inte bekräftas ur andra källor. Samma gäller även andra försvarsgrenar.

Det finns viss information om de väpnade styrkornas utvecklingsplaner, men de slutliga planerna är antingen sekretessbelagda eller fortfarande oklara. År 2021 bestod armén av 170 bataljonsstridsgrupper. Målet är 200 stridsgrupper, varvid varje brigad i armén skulle upprätthålla två stridsgrupper bestående av anställd personal och kontraktsoldater. Den tredje stridsenheten skulle bestå av beväringar. Planen förverkligas dock inte så som önskat, främst på grund av brist på personal. Även regementen kan bilda stridsgrupper.

En av det motoriserade infanteriets viktiga egenskaper är god rörlighet. Dessutom kan det snabbt byta stridssätt och grupperingsområde. Utrustningen som används av det motoriserade infanteriet är BMP-1, BMP-2, BTR-60, -70, -80 och 82, BMO-T och MT-LB.

Pansartrupperna utgör arméns huvudslagkraft. Armén har haft cirka 2 700 stridsvagnar i tjänst, varav nästan 2 000 är av typen T-72-stridsvagnar. Av dessa är cirka 1 400 moderniserade varianter. Andra typer är T-80 och T-90. Dessutom finns det 3 000–10 000 äldre stridsvagnar i lager. Det finns bara ett fåtal av de nyaste T-14-stridsvagnarna (Armata).

Arméns luftvärnsutrustning:

  • långdistans (över 100 kilometer) S-300-missiler (SA-20 Gargoyle, SA-10 Grumble och S-400-missiler (SA-21 Growler),
  • medeldistansmissiler (30–70 km) inkluderar BUK-M1 (SA-11 Gadfly), BUK-M2 och BUK-M3 (SA-17 Grizzly) missiler,
  • kortdistansmissilerna (mindre än 30 km) inkluderar ett bandlavettbaserat TOR-system (SA-15 Gauntlet), ett bandlavettbaserat Tunguska-system med missiler och kanoner (SA-19 Grison), ett hjulfordonsbaserat (SA-8 Gecko), ett bandlavettbaserat Strela 10 (Sa-13 Gopher),
  • manburna Igla (SA-16 Gimlet, SA-18 Grouse och SA-24 Grinch), Strela (SA-14 Gremlin) och Verba (9K333) med en räckvidd under 10 km,
  • pjäsluftvärnet används 23 mm luftvärnskanoner, bandlavettburna 23 mm ZSU-23-4 kanoner (Šilka) och 57 mm S-60 kanoner.

Arméns missiltrupper är utrustade med Iskander dubbelanvändningsmissiler (även kärnvapen, SS-26 Stone) och konventionella Iskander missiler (SS-21B Scarab). Även kryssningsmissilerna (9M728 eller SSC-7 och 9M729 eller SSC-8) är dubbelanvändningsbara. Det bandburna artilleriet är utrustat med 122 mm (Gvozdika), 152 mm (Akatsija, Giantsint, Msta) och 203 mm (Malka, Pion). Det dragna artilleriet är utrustat med 152 mm (Msta) och 203 mm (Malka, Pion). Tusentals 122, 130, 152 och 203 mm kanoner finns i lager.

Granatkasteriet har som utrustning 82 mm, 120 mm (NONA-SVK och NONA-K och Sani), 160 mm och 240 mm (Tulpan) kastare. Raketkastarna inkluderar 122 mm (Grad, Tornado), 220 mm (Hurricane) och 300 mm (Smerts, Tornado) fordon.

Arméns övriga trupper är spanings-, kommunikations-, ingenjörs-, skydds- och vägtrupper samt underhålls- och telekrigstrupper.

Som ett nytt element speciellt under kriget mot Ukraina har Ryssland, i allt högre grad, tagit i bruk drönare, som används såväl för spaning som för attacker. Som stöd för egen produktion, har Ryssland skaffat drönare från bl.a. Iran.


Iskander-M Robot. Bildkälla: tass.com