Rysslands kärnvapenavskräckning
Uppdaterat december 2025
Rysslands strategiska kärnvapentriad (= kärnvapenkomponenterna i tre försvarsgrenar)
- strategiska missilstyrkor (egen försvarsgren),
- med kärnspetsmissiler beväpnade strategiska ubåtar (del av marinen),
- långdistansflygvapnet (del av flygvapnet).
Dessutom har armén ballistiska missiler med kort räckvidd (Iskander), som kan utrustas med kärnspetsar, och marinen har Kalibr-missiler, som också kan utrustas med kärnstridsspetsar.
Hela kärnvapenavskräckningen omfattar cirka 80 000 soldater och består av delar av den strategiska missilstyrkan (markkomponenten) samt av de sjö- och luftrymdstyrkornas del som tillhör kärnvapentriaden).
Ryssland har fortsatt att utveckla missil- och raketteknik som lämpar sig för användning av kärnvapen, eftersom man vill visa att man är en nukleär supermakt och att man också har förmåga att förstöra USA i ett eventuellt kärnvapenkrig. Det senaste exemplet är det påstådda slutförandet av testuppskjutningar av den nya interkontinentala kryssningsroboten Burevestnik.
Ryssland har allt som allt cirka 5 900 kärnvapen (spetsar)
- USA har cirka 5 200, Kina cirka 400, Britannien och Frankrike sammanlagt cirka 500, Indien och Pakistan båda cirka 170, Nordkorea och Israel några tiotals.
Mobil kärninterkontinental ballistisk missil Topol-M. Bildkälla: Commons.wikimedia.org/By Vitaly V. Kuzmin – CC BY-SA 4.0.
Tilläggsinformation
Strategiska missilstyrkorna
De strategiska missilstyrkorna är organiserade i tre missilarméer och vidare i 12 divisioner. De i divisionernas regementen organiserade trupperna har missilenheter med missiler i silon (minskande antal) och mobila (mest på hjulfordon). De föråldrade SS-18 missilerna har 10 spetsar och de nyaste SS-29 Yars missilerna 4 spetsar. Avangard har sex spetsar och Topol en. En del av missilutrustningen är äldre och en del nyare, tom. moderna. Äldre utrustning moderniseras beroende på resurserna.
| Antal missiler | Ryskt namn | Nato-kod | Nato-namn | Obs |
| 45 | Topol | SS-25 | Sickle | mobila |
| 78 | Topol-M | SS-27M1 | Sickle B | majoriteten i silon |
| ? | Avangard | SS-19 mod 4 | (Stiletto+) | i silon |
| 46 | RS-20/R-36 | SS-18 | Satan | i silon |
| Mer än 150 | RS-24 Yars | SS-29 | majoriteten mobila |
Ubåtarna
Ryssland har 12 ubåtar utrustade med kärnspetsmissiler. Den modernaste typen (Borey) är planerad att ersätta äldre fartyg. Borey klassen använder även de nyaste typens missiler. Ryssland har traditionellt haft för vanan förlänga de äldre fartygens livslängd tills de är överåriga. Av denna orsak minskar inte antalet kärnvapen U-båtar. Ryssland har också börjat planera en ny ubåtsklass.
Långdistansflygvapnet
Långdistansflygvapnet är utrustat med 70 strategiska bombplan. Några plan skadades i samband med Ukrainas drönaranfall, så det exakta antalet plan är för närvarande oklart. Det finns fyra bombdivisioner. Flygplanstypen i en division är Tu-160 / Tu-160 M1 Blackjack och i de övriga tre är den Tu-95 MS / MS mod Bear. De typer av kärnmissiler som bärs av bombplanen är huvudsakligen av typen H-55x-missilfamiljen eller modifikationer av dem. Under kriget i Ukraina har missiler utrustade med vanliga explosiva stridsspetsar avfyrats från planen, och det är just därför som Ukraina har riktat in sig på dem.
Bildkälla: Federation of American Scientists.
Användning av Rysslands kärnvapen
Sommaren 2020 publicerade den ryska generalstaben ett dokument med titeln ”Ryska federationens politik gällande kärnvapenavskräckning”. Centralt i dokumentet är användningen av kärnvapen när det finns tillräckligt tillförlitlig information om ballistiska missiler, som närmar sig och är riktade mot Ryssland och / eller allierade. Utgångspunkten för avvärjningen är att sådana missiler alltid är utrustade med kärnspetsar. Avfyrandet av missiler mot Ryssland kommer omedelbart att rapporteras till den militärpolitiska ledningen, som är skyldigt att beordra motåtgärder. Enligt dokumentet är motattacken ”förkrossande”.
Under kriget mot Ukraina har Ryssland många gånger hänvisat till möjligheten att använda kärnvapen om väst överskrider den av Ryssland fastställda ”röda linjen”. Tills vidare har allt hot konstaterats vara endast retorik, med syftet att begränsa västländernas vilja att stöda Ukraina. Den enda konkreta åtgärden är att flyttningen av några taktiska kärnvapen till Vit-Ryssland möjligen inleddes på sommaren 2023. Betydelsen av detta är dock inte stor, eftersom ifrågavarande vapen även normalt kan förflyttas snabbt, varvid deras förrådsplats inte har betydelse.
Källor och länkar