Under nästan 30 år av Natos partnerskapssamarbete utvecklade Finland sin egen försvars-, prestations- och samarbetsförmåga med Nato på många sätt. Natomedlemskapet påverkar Finlands internationella säkerhets- och försvarspolitiska samarbete och tyngdpunkt, men stora och plötsliga förändringar förväntas inte inträffa.

Det bilaterala DCA-avtal om försvarssamarbete (Defense Cooperation Agreement) som undertecknades med Förenta staterna i 2024 kompletterar det samarbete som ingår i Natomedlemskapet. Avtalet utgör grunden för samarbetet med Förenta staterna i Finland i alla säkerhetssituationer. Avtalet kommer att underlätta inresa och förflyttning av amerikanska trupper i landet, liksom utplacering av trupper och förlagring av försvarsmateriel.

Enligt statsrådets redogörelse kommer, i och med Finlands medlemskap i Nato, tröskeln för att använda militärt våld i Östersjöregionen att höjas och detta ökar regionens stabilitet. Finlands starka försvar och krisbeständighet anses stärka Nato och alliansens gemensamma försvar. Finland är en del av Natos gemensamma försvar och inom ramen för Natos säkerhetsgarantier.

Läs mer i menyn Natos partnerskap för fred (länk)

Läs mer i menyn Innehållet i Nordatlantiska fördraget (länk)

Hörnstenen i EU:s försvarssamarbete är EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP), som är en del av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) och unionens yttre förbindelser. EU:s försvarssamarbetes karaktär har under de senaste åren förändrats som följd av förändringar i säkerhetsmiljön.  EU-fördraget innehåller en klausul om ömsesidigt bistånd som förutsätter beredskap av medlemsländerna att ge varandra konkret stöd och stöder deras insatser för att förebygga hot.

Viktiga frågor för Finland inom EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik är bland annat utvecklingen av snabbinsatsstyrkor och en effektivering av samarbetet gällande prestationsförmåga. Med hjälp av samarbete kan man undvika dubblering och anskaffning av ineffektiv försvarsteknologi. Finland medverkar i centrala samarbetsprojekt såsom det permanenta strukturerade samarbetet (Permanent Structured Cooperation, PESCO), den koordinerade försvarsöversynen (Coordinated Annual Review on Defence, CARD) och den europeiska försvarsfonden (European Defence Fund, EUF).  EU kan också bidra till försörjningsberedskapen genom att harmonisera marknaden för försvarsindustrin. Finland har deltagit i nästan alla EU:s krishanteringsinsatser. Försvarsmakten deltar också i Europeiska försvarsbyrås (EDA) projekt.

Läs mer i menyn EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (länk)

Det finns multilaterala initiativ och grupper av länder i Europa som stöder försvarssamarbete mellan europeiska länder:

• Den brittiskledda Joint Expeditionary Force (JEF),
• Framework Nations Concept (FNC) som leds av Tyskland,
• Det europeiska interventionsinitiativet (EI2) som leds av Frankrike,
• Norra gruppen (Northern Group),
• Nordiskt försvarssamarbete (Norfefco),
• De nordiska och baltiska ländernas NB8-försvarssamarbete.

Betydelsen av JEF:s försvarssamarbete bedöms öka. JEF-länderna består förutom av Storbritannien även av Nederländerna, de nordiska länderna och de baltiska länderna, och gruppens verksamhetsområde är koncentrerat till norra Europa. JEF:s styrka anses vara flexibilitet, då det är en löst sammansatt grupp utan en egentlig organisation. JEF tros kunna komplettera Natos avskräcknings- och försvarsinsatser i Finlands närområden i en situation där Natos artikel 5 inte har aktiverats. De övningar som genomförs inom ramen för JEF har en betydande roll i Försvarsmaktens övningsverksamhet.

Finlands och Sveriges Natomedlemskap fördjupar de nordiska ländernas säkerhets- och försvarssamarbete. Hittills har de nordiska länderna siktat på bl.a. militär kompatibilitet och närmare samarbete vid utbildning, materialanskaffning och krishanteringsoperationer. Ett mål har varit de nordiska ländernas strategiska och operativa samarbetsförmåga med tanke på krissituationer.

Läs mer i menyn Nordiskt försvarssamarbete (länk)

Läs mer i menyn Finlands och Sveriges försvarssamarbete (länk)

Finland har deltagit i FN-ledda fredsbevarande operationer sedan 1956. Under 1990-talet har verksamheten utvidgats till att omfatta andra internationella krishanteringsuppgifter och även sådana operationer som leds av andra än FN.