Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik

Säkerhetspolitiken

  • Det viktigaste målet är att trygga Sveriges och dess medborgares säkerhet, genomförs genom en aktiv utrikespolitik med diplomati, dialog och samarbete som de viktigaste verktygen.
  • Viktiga aspekter av utrikespolitiken är frihandel, jämlikhet och rättvisa samt betydande utvecklingsbistånd.
  • Försvarande av den regelbaserade världsordningen och stödja FN:s generalsekreterare i reformeringen av FN.
  • Som ett resultat av kriget i Ukraina överger Sverige sin alliansfrihetspolitik och stärker sin försvarsförmåga.

Säkerhetspolitikens grunder:

  • EU:s enighet i att sätta press på Ryssland som det primära målet
  • NATO-medlemskap, vilket kommer att ändra inriktningen i Sveriges säkerhetspolitik
  • Omfattande militärt samarbete mellan de nordiska länderna i Östersjöområdet
  • Starkt stöd för försvaret av Ukraina

I regeringens utrikespolitiska deklaration 2023 konstateras bland annat följande:

  • ”Sverige har gått in i en ny era. Det kräver att utrikes-, säkerhets- och försvarspolitikens inriktning ändras. Regeringen genomför i första hand svensk och europeisk utrikespolitik, vars kärna är Sveriges intressen och demokratiska värderingar.”
  • ”Sverige måste vara en stark partner i återuppbyggnadsarbetet av Ukraina. Ukraina är den största mottagaren av svenskt bilateralt bistånd. Sverige kommer att fortsätta att stödja Ukraina så länge det behövs.”
  • ”Regeringens säkerhetspolitiska fokus ligger på Sveriges närområde. Nordiskt samarbete är ett av de äldsta och mest omfattande områdena för regionalt samarbete i världen.”
  • ”Finland är det närmaste partnerlandet, och vår säkerhetspolitiska relation kommer att fördjupas i och med Sveriges och Finlands NATO-medlemskap.”
  • ”Under EU:s ordförandeskap kommer vi att arbeta för att EU ska vara aktivt i världen – i utrikes- och säkerhetspolitiken och i aktiviteter för en fri och rättvis handelspolitik. EU måste föra en aktiv klimatpolitik och försvara de ingångna klimatavtalen.”

Som ett resultat av den stora attacken som Ryssland inledde 2022 övergav Sverige den alliansfrihetspolitik man följt i mer än 200 år och beslöt ansöka om Nato-medlemskap samtidigt med Finland. På samma sätt gav Sverige upp sin mer än 80 år gamla princip att inte leverera vapen till konfliktområden. Inte ens en vecka före den ryska invasionen ville Socialdemokraterna inte ha Nato-medlemskap, men under våren 2022 vände man sig för att stödja alliansen. I maj beslutade Sveriges socialdemokratiska regering att ansöka om medlemskap i Nato och medlemsansökan lämnades in tillsammans med Finland den 18 maj 2022. Sverige blev medlem i Nato den 7 mars 2024.

Sverige har stött Ukraina med 1,2 miljarder euro. Den har stött landet med humanitärt och ekonomiskt bistånd och levererat avancerade vapensystem till Ukraina:

  • 50 st. CV90 pansarskyttevagnar
  • 10 st. Leopard 2A5 stridsvagnar
  • 8 st .155 mm Archer artillerisystem
  • robot 70 kortdistans luftvärnsmissiler
  • Robot 17 ”Hellfire” sjömålsmissiler
  • NLAW (Next Generation Light Anti-Tank Weapon) pansarvärnsmissiler
  • Carl Gustav pansarskott

Regeringens utrikespolitiska deklaration 2023:
utrikesdeklarationen-2023.pdf (regeringen.se)