Säkerhetspolitiska utmaningar och hot som definierats av Tyskland:

• gränsöverskridande terrorism
• hot inom cyber- och informationsmiljön
• konflikter mellan stater
• bräckliga stater och dålig förvaltning
• kapprustning och spridning av massförstörelsevapen
• fara för information, transport, underhåll och handelsförbindelser
• konsekvenser av klimatförändringen
• okontrollerad invandring
• epidemier och pandemier

Tysklands säkerhetspolitiska miljö har blivit mer komplex och svårare att förutsäga. Rysslands anfall mot Ukraina, hybridhot, den politiska och sociala oron i arabvärlden, de efterföljande flyktingströmmarna, det växande hotet från terrorism och den pågående krisen i Ukraina har tvingat till omvärderingar. Växande utmaningar inkluderar cyberattacker och cyberbrott. Till exempel möter de tyska väpnade styrkorna dagligen 4 000 till 5 000 cyberattackförsök.

Regeringens säkerhetsstrategi (Integrierte Sicherheit für Deutschland) som publicerades 2023 behandlar den förändrade säkerhetsmiljön och de slutsatser och riktlinjer som blir följden för Tyskland. Strategins delområden är:

• försvarsförmåga och säkerhetssamarbete
• samhällets motståndskraft
• ansvar och hållbar utveckling som en del av säkerhetspolitiken

Enligt regeringens säkerhets- och försvarspolitiska rapport (Weissbuch 2016) är landets säkerhetspolitiska intressen bl.a.

• skydda landets suveränitet och medborgare
• skydda allierades territoriella integritet, suveränitet och medborgare
• de egna medborgarnas välbefinnande, som är en följd av en välmående ekonomi och fri världshandel
• fördjupning av den europeiska integrationen
• stärka det transatlantiska partnerskapet

Förhållandet mellan Europa och USA är av stor betydelse för Tyskland. Även om Tyskland är medlem i Nato, är dess främsta militära allierade USA. Tyskland är i sin tur viktigt för USA framför allt som det främsta stödområdet för militära operationer i riktning mot Mellanöstern och Afrika.

Det finns cirka 40 000 amerikanska trupper permanent stationerade i Tyskland, med många garnisoner och baser, främst i Bayern. I Tyskland finns bland annat högkvarteret för United States Forces Europe (USEUCOM), högkvarteret för United States Forces Africa (USAFRICOM), högkvarteret för United States Army Forces in Europe (USAREUR), två pansarbrigader, en mekaniserad brigad, en helikopterbrigad och många stödvapenslagsstyrkor. Dessutom ligger högkvarteret för de i Europa stationerade delarna av USA:s flygvapen (USAFE), luftarméns högkvarter, stridsflygflottiljen och flygtransportflottiljen i Tyskland.

Tyskland deltar i Natos Permanent Response Force (NATO Response Force, NRF) genom att hålla 5 000 soldater i konstant hög beredskap och alternera med andra stora Nato-länder för att leda markstyrkans komponent i VJTF, som utgör kärnan i NRF.

2013 införde Tyskland den sk. Framework Nations Concept (FNC). Dess huvudtanke är att utnyttja Natos och samarbetsländernas militära kapacitet i de större Natoländerna, d.v.s. de s.k. leds av ramstaterna. Med hjälp av FNC strävar Tyskland efter att förbättra och effektivera den militära kapaciteten i europeiska, särskilt mindre, länders väpnade styrkor och samarbete med de stora Nato-ländernas väpnade styrkor. Finland gick med i FNC-samarbetet 2018.

Inom EU:s säkerhets- och försvarspolitik är Tysklands långsiktiga mål att skapa en europeisk säkerhets- och försvarsunion, men att undvika överlappande strukturer med Nato. Tyskland deltar ständigt i EU:s beredskapsavdelningar (Battle Groups) med trupper av olika storlekar. Tyskland har också varit aktiva i utvecklingen av det sk. permanenta strukturella samarbetet (Permanent Structured Cooperation (PESCO)).

Tysklands försvarsutgifter ligger klart under den miniminivå som definierats av Nato (2 % av BNP), men Tyskland har meddelat att man kommer att sikta på det till 2031. När Ryssland erövrade Krimhalvön från Ukraina 2014 började Tyskland öka sina försvarsutgifter, men BNP-andelen 2021 var bara 1,5 %. Efter att Ryssland startade ett fullskaligt krig mot Ukraina 2022 beslöt Tyskland att utveckla den egna försvarsförmågan med en omedelbar ytterligare investering på 100 miljarder euro och att följa Natos rekommendation på 2 % i framtiden. Hittills har det varit få synliga resultat av detta.