EDA:s uppgifter och verksamhet

Enlighet Lissabonfördraget är byråns uppgifter att:

1. Göra det möjligt för medlemsländerna att fastställa sina militära kapacitetsmål och bedöma hur medlemsländerna uppfyller sina åtaganden om resurser,
2. Harmonisera operativa behov och anta effektiva och kompatibla upphandlingsmetoder
3. Föreslå multilaterala projekt för att uppfylla målen för militär kapacitet och säkerställa samordning av program som genomförs av medlemsländerna och förvaltning av särskilda samarbetsprogram
4. Stöda forskning om försvarsteknologin och att samordna och planera gemensamma forskningsverksamhet och studier som syftar till att hitta tekniska lösningar för framtida operativa behov
5. Delta i identifiering och, i förekommande fall, genomförande av nödvändiga åtgärder för att stärka de industriella och tekniska grunderna inom försvarssektorn och förbättra användningen av militärutgifter

Alla medlemsländer som vill delta i EDA:s verksamhet får delta. Rådet skall med kvalificerad majoritet besluta om byråns stadga, säte och verksamhetsregler. I beslutet skall hänsyn tas till i vilken utsträckning byrån faktiskt är involverad. Särskilda grupper skall inrättas inom byrån mellan medlemsländerna för att genomföra gemensamma projekt. Byrån skall vid behov utföra sina uppgifter i kontakt med kommissionen.

Byråns mål är att stärka EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik och att stödja rådet och medlemsländerna i utvecklingen av militär kapacitet. Byrån är en nyckelfaktor för att utveckla det europeiska försvarssamarbetet och dess arbete har setts som användbart och effektivt i medlemsländerna.

Byrån skall fungera som ett överstatligt, samordnande organ och skall ha fyra områden:

• Utveckling av nya resurser och försvarsmaterielsamarbete
• Stärka den tekniska och rättsliga grunden för utdrag
• Skapande av en konkurrenskraftig försvarsmarknad
• Främjande av forsknings- och forskningssamarbete på innovationsområdet.

Byrån är underställd europeiska rådet och verkar under dess politiska ledning. Byråns högsta chef är Jiří Šedivý.

Sedan början har försvarsbyråns utveckling framskridit rätt snabbt. Alla EU:s medlemsländer förutom Danmark har anslutit sig och Finland har aktivt engagerat sig i byråns verksamhet sedan den inrättades.

Byråns verksamhet har varit resultatrikt bland annat i effektiveringen av försvarsindustrimarknadens mekanismer och i strategiarbetet ägnat att stöda utvecklingen av en gemensam säkerhets- och försvarspolitik.

Det viktigaste aktuella projektet är utvecklingen av ett permanent strukturerat samarbete inom ramen för PESCO-programmet (Permanent Structured Cooperation). Det startade 2017 och hittills har 25 länder anslutit sig. Totalt pågår 47 projekt vilkas hantering försvarsbyrån ansvarar för tillsammans med EU:s utrikes tjänst.