Britanniens försvarspolitik styrs av strategiska försvarsredogörelsen Strategic Defence Review – Making Britain Safer: secure at home, strong abroad 2025. Enligt rapporten har Britannien för avsikt att återföra säkerhetstänkandet till kärnan i sin utrikespolitik. Enligt statsministern har landet förbundit sig till Natos mål för försvarsutgifterna (3,5 % + 1,5 % av BNP). Britannien har tidigare meddelat att försvarsutgifterna kommer att öka till 2,7 procent av BNP 2027.

Enligt rapporten kommer Britannien under de närmaste årtiondena särskilt att utveckla 1) sin kärnvapenavskräckning, 2) sitt försvar som en del av Nato, 3) landets övergripande säkerhet samt 4) innovationer samt forsknings- och utvecklingsverksamhet som en del av tillväxten inom försvarsindustrin.

I årtionden har Britanniens försvarsutgifter varit betydande med europeiska mått mätt. Under 2020-talet har Britannien spenderat mer än 2 % av BNP på försvaret. En betydande del av försvarsutgifterna går till att upprätthålla och reformera kärnvapenavskräckningen.

Britannien är starkt engagerat i det europeiska försvaret och i att svara på Kinas ansträngningar för att öka sitt inflytande. Inom det europeiska försvaret är Nato det viktigaste forumet för brittisk verksamhet. Kinas växande inflytande kommer att bemötas genom samarbete med Förenta staterna och genom att intensifiera samarbetet med länderna i Indiska oceanen och Stilla havet (AUKUS, GCAP, bilateralt samarbete).

Den brittiskledda Joint Expeditionary Force (JEF) bildades 2012 och omfattar Nederländerna, de nordiska länderna och de baltiska länderna, totalt tio länder. JEF-gruppen är ett slags säkerhets- och försvarsforum för likasinnade nordeuropeiska länder, vars fokus ligger på normala förhållanden. JEF kan fatta snabbare beslut än större grupper av länder (till exempel Nato, EU, etc.) innan exempelvis Natos artikel 5 aktiveras.

Britannien har traditionellt haft en stark särskild relation med USA, ofta beskriven med uttrycket ”very special relationship ”. I försvarsredogörelsen från 2025 betonas den särskilda relationen mellan Storbritannien och USA, vikten av gemensam avskräckning samt betydelsen av tekniskt samarbete mellan de två länderna. Samtidigt konstaterar rapporten att USA:s försvarspolitik har skiftat fokus mot den Indopacifiska regionen.

Britannien är en betydande europeisk säkerhetsaktör, särskilt på grund av sin egen kärnvapenavskräckning. Britanniens speciella styrka, jämfört t.ex. med Tyskland och Frankrike är landets smidiga förmåga att använda de väpnade styrkorna i världens krishärdar.

Brittiskt deltagande i Natos styrkestrukturer

De brittiska väpnade styrkorna leder och överför trupper till olika Nato-förband med hög beredskap. Dessutom finns flera befälsnivåer inom Natos kommando- eller ledningsstruktur i Britannien. De viktigaste är Natos marinkommando MARCOM och Natos underrättelsecenter (NIFC).

Britannien är det ledande landet i Natos Enhanced Forward Presence (eFP) i Estland. Armén deltar i stridsgruppen med cirka 1 000 soldater. Dessutom har den brittiska armén vapenslagstrupper i eFP-trupper utplacerad i Polen. Britannien deltar också i Natos KFOR-operation i Kosovo.

Allied Rapid Reaction Corps (ARRC) har sitt högkvarter i Gloucester, Britannien. Befälhavaren är en brittisk generallöjtnant och 60 procent av högkvarterets personal är britter. Av armékårens fem ”öronmärkta” divisioner är en brittisk.

Den brittiska marinen deltar i verksamheten i Natos stående flottavdelning Standing NATO Maritime Group 1 (SNMG 1) och Natos stående minröjningsgrupp Standing NATO Mine Countermeasures Group 1 (SNMCMG 1). Britannien deltar i Natos operationer i Medelhavet (Sea Guardian operationen) och i Östersjön (Baltic Sentry operationen).

Det brittiska flygvapnet deltar aktivt i Natos luftövervakning och luftförsvar i Europa. Under de senaste åren har flygvapnet deltagit i luftförsvaret i länder som Rumänien, Polen och Estland. Det brittiska flygvapnet spelar dessutom en nyckelroll i underhållet av Natos kärnvapenavskräckning.

Brittiskt deltagande i globala operationer

Britannien är involverat i ett antal operationer i Persiska viken och Indiska oceanen. De viktigaste operationerna är Operation Kipion, som syftar till att skydda sjötrafiken, Operation Shader mot Daesh i Irak och Syrien samt Operation Prosperity i Röda havet och Adenviken, som syftar till att säkra sjöfarten från huthirebellernas attacker.

Britannien deltar i flera operationer i Afrika, det Indopacifiska området och den euro-atlantiska regionen. De viktigaste är deltagandet i FN-uppdrag i Sudan och Mali samt flera utbildningsuppdrag (t.ex. i Kenya, Belize, Kanada och Brunei). Dessutom har den brittiska marinen en permanent närvaro i bland annat i Indiska oceanen, Stilla havet, Karibiska havet och Medelhavet.

Britanniens globala närvaro stöds av dess globala basnätverk, som inkluderar mer än 40 baser eller andra stödarrangemang, beroende på hur man räknar. De viktigaste baserna utanför Britannien finns på Falklandsöarna, Cypern, Gibraltar, Diego Garcia och Oman.

Brittiskt stöd till Ukraina

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har Britannien varit en betydande anhängare av Ukraina. Försvarssamarbetet mellan länderna inleddes redan före Rysslands invasion.

De viktigaste områdena för Britanniens stödåtgärder är utrikespolitik, militär, humanitärt bistånd, sanktioner mot Ryssland och återuppbyggnad. Britannien har varit först med att överlämna allt mer betydande vapen till Ukraina. Dessutom har Britannien lett och samordnat olika länders stödåtgärder.

Det ekonomiska värdet av brittiskt stöd till Ukraina är cirka 21 miljarder euro (2025). Detta stöd består av försvarsmateriel på cirka 15,3 miljarder euro och icke-militärt stöd på cirka 5,7 miljarder euro. Det militära stödet omfattar nästan alla delområden av prestationsförmågan, från utbildning av trupper och mentorskap till betydande materiellt bistånd. Britannien har också tagit emot 223 400 ukrainska flyktingar (2025).