Hybrid- och cyberpåverkan som en del av vidsträckt påverkan

Omfattande påverkan

  • Regeringens försvarsredogörelse (2021)
  • Aktuell redogörelse om förändringen i säkerhetsmiljön (2022)
  • Mångfalden av det militära hotet
  • Vidsträckt inflytande
    • kombinera olika indirekta och direkta medel
    • innefattar användning av eller hot med militärt våld
    • även hybridinflytande
    • långsiktig och hemlig verksamhet, målen nås med indirekta effekter
    • utnyttja samhällets sårbarheter med början i normala förhållanden
    • en serie händelser som är svåra att identifiera och relatera till varandra

Rysslands metoder för hybridinflytande. Bildkälla: Estonian Foreign Intelligence Service 2019

Enligt den finska regeringens försvarsredogörelse 2021 och 2022 års aktualitetsredogörelse om förändringen av säkerhetsmiljön visar det moderna militära hotet och kriget sig på en mängd olika sätt och dimensioner. Publikationerna definierar begreppet vidsträckt påverkan, som innefattar den ofta använda termen ”hybridpåverkan”, men hotbilden av vidsträckt påverkan innefattar användningen av militärt våld i en betydande roll.

Inom försvarsmakten används hotmodellen ”vidsträckt påverkan” för att beskriva en situation där en statlig aktör eftersträvar sina mål genom att skapa gynnsamma förutsättningar för sig själv och främjar sina egna mål genom att kombinera olika indirekta och direkta medel. Långsiktiga och hemliga aktiviteter som syftar till mål med indirekta effekter är typiska för vidsträckt påverkan. Denna förmåga byggs på lång sikt och drar nytta av samhällets sårbarheter redan under normala förhållanden. Det finns inte nödvändigtvis en tydlig skillnad mellan konkurrens och konflikt mellan stater. Det är en serie händelser som är svåra att identifiera och koppla ihop. På så sätt är det svårt att koppla händelser till en statlig aktör och att fastställa att frågan är om exceptionella omständigheter.

Vid vidsträckt påverkan kan en statlig aktör försöka orsaka ovetskap och osäkerhet i målstaten och bland dess medborgare. I extrema fall t.o.m. påverka målstatens självbestämmanderätt eller till och med självständighet.  I metodurvalet vid vidsträckt påverkan kan också ingå militär påtryckning och hot med militärt våld. Militär påtryckning tär på försvarssystemets och samtidigt hela samhället resurser. Långvarig påtryckning har inverkan på målstatens inre säkerhet, internationella status, mentala kristolerans, vilja att försvara landet och statens ledarskap. Militärt våld kan användas på ett planerat sätt, eller så kan situationen eskalera utan planering. Utvecklingen till en eventuell militär konflikt kan ske antingen snabbt eller som resultatet av en långsiktig påverkansoperation.

Inverkan skräddarsys med hänsyn till målstatens egenskaper och dess bedömda svagheter. Det är därför inte möjligt att dra direkta slutsatser om det inflytande som riktas mot andra länder vid bedömningen av hotet mot Finland. Kriget i Ukraina och händelserna i samband med det har visat att behovet av att bearbeta och förstå fenomenet vidsträckt påverkan är uppenbart.