Kina har gränstvister i tre olika områden med flera stater.

I Sydkinesiska havet har Kina, Vietnam, Malaysia, Brunei och Filippinerna samt Taiwan oenigheter gällande Spratly- och Parcelöarna, liksom några andra små öar i regionen. Den omtvistade regionen är strategiskt viktig, eftersom det via den går mer än 80% av råoljeimporten till Japan, Sydkorea, Kina och Taiwan. Dessutom är området viktigt för fisket och där finns gott om outnyttjade naturresurser.

Kina baserar sitt eget territoriella krav på den linje som bildas av de s.k. nio streckade linjerna, som också är markerade på kartorna i Kina för att skildra omfattningen av Kinas territorialvatten. Taiwans krav är desamma som Kinas. Vietnam säger att det har styrt öarna sedan 1700-talet och säger att Kina framfört sina egna krav först på 1940-talet. Filippinerna grundar sitt påstående på öarnas närhet. Scarborough Shoal, en ö som heter Huangyan på kinesiska, ligger till exempel 160 kilometer från Filippinerna och 800 kilometer från Kina. Malaysia och Brunei baserar sina territoriella krav på definitionen av den exklusiva ekonomiska zonen i FN: s havsrättskonvention. Några av Spratlyöarna ligger i Malaysia, men Bruneis påstående inkluderar inte öar. Indonesien anser sig inte vara part i tvisten, även om dess ekonomiska zon minskar Kinas territoriella anspråk.

Internationella skiljedomstolen i Haag beslöt år 2017 att Kina inte har grunder att göra anspråk på de områden som ligger inom gränsen för de nio streckade linjerna. Enligt domstolen har Kina ingen historisk rätt till de öar som dess territoriella krav gäller. Kina erkänner eller accepterar inte domstolens beslut, utan har fortsatt med byggnadsverksamheten på öarna och har, på en del av dem, placerat underrättelse-, övervaknings- och vapensystem. De övriga kuststaterna har inte kunnat förhindra Kinas verksamhet. USA har konsekvent bestridit Kinas territoriella krav och dess flotta har delvis provokativt använt sin rätt till fri seglats i området. Detta har i sin tur lett till Kinas protester och nära-ögat situationer.

I Östkinesiska havet har Kina och Japan en tvist om en ögrupp, benämnd Diaoyu på kinesiska och Senkaku på japanska. Öarna kontrolleras av Japan, men också Taiwan har anspråk på dem. Början på konflikten kan spåras tillbaka till det kinesisk-japanska kriget som slutade 1895, när Japan tog över öarna. 1951 avstod Japan några öar till Kina, men inte öarna Senkaku / Diaoyu. De ansågs vara en del av Okinawa, som innehades av USA. USA återförde Okinawa till Japan 1972, då även den omtvistade ögruppen kom under japanskt styre. Enligt Kinas åsikt har öarna tillhört Kina i århundraden. De första kinesiska studierna av öarna gjordes i början av 1400-talet, och öarna styrdes i århundraden som en del av Taiwan. Öarna borde ha återställts som en del av Taiwan. Olja har hittats i området, vilket ökar områdets värde. USA erkänner att öarna tillhör Japan och anser att säkerhetsavtalet mellan de två länderna också omfattar denna ögrupps territorium. Efter år 2015 har tvisten om ögruppen lugnat ner sig.

Kina och Indien arbetar för att minska sina gränsspänningar genom att 2013 enas om sina väpnade styrkors verksamhet i Arunachal Pradesh- och Aksai Chin-området. Avtalet definierade bland annat truppernas aktiviteter och kontakter i gränsområdet. Trots avtalet har spänningen inte försvunnit. Länderna har anklagat varandra för upprepade överträdelser av fördraget samt militära förberedelser i regionen. Spänningarna mellan Kina och Indien har ökat. Under våren och sommaren 2020 inträffade många sammandrabbningar mellan kinesiska och indiska soldater i Kashmir i Pakongtso-, Sikkim- och östra Ladakhregionerna liksom i Galwan-ravinen. Skjutvapen användes inte, utan som vapen användes klubbor, batonger och stenar. Konflikter ägde rum mellan avdelningar med en styrka på några tiotals soldater. Till slut deltog så många som 600 soldater i Galwans skärmytsling. Tiotals dog och hundratals skadades på båda sidor.

Kina och Indien har haft gränstvister sedan folkrepublikens inrättande. Trots at båda länderna strävar till att minska spänningen, eskaleras oenigheterna då och då till lokala sammandrabbningar. Länderna strävade till att minska spänningarna genom att komma överens om sina väpnade styrkors verksamhet i Arunachal Pradeshin och Aksai Chinin områdena och des närhet år 2013. I avtalet fastställdes bl.a. truppernas verksamhet och kontakter i området. Trots avtalet har spänningen inte minskat. Länderna har beskyllt varandra för återkommande brott mot avtalet och militära förberedelser i området och spänningarna mellan Kina och Indien har ökat. Under våren och sommaren 2020 inträffade flera sammandrabbningar mellan indiska och kinesiska soldater i Kashmir Pakongtso, Sikkim och Östra-Ladakh områden samt Galwani-passet. Skjutvapen användes inte utan som vapen användes klubbor, batonger och stenar. Sammandrabbningarna ägde rum mellan militärenheter som omfattade några tiotal soldater. I sammandrabbningen i Galwan deltog slutligen t.o.m. mer än 600 soldater och i dem dog tiotals och skadades hundratals soldater på båda sidor.

Förhållandena mellan Kina och Taiwan har gått upp och ner sedan 1948 då Kuomintang, som förlorade inbördeskriget, drog sig tillbaka till ön Formosa. Efter detta har Kina och Taiwan argumenterat och stridit om vem som är det ”riktiga” Kina. Enligt Kinas syn är Taiwan en rebellisk provins som bör återförenas med moderlandet. Taiwans självständighet är enligt Kina den enda orsaken till att Kina kunde inleda ett krig men dessa uttalanden har varierat i skarphet genom åren. Kinas president Xi Jinping har flera gånger konstaterat att Kinas strävan är att förena Taiwan med landet med fredliga medel men samtidigt betonat att Kina är färdigt att använda militär styrka för att kväsa Taiwans självständighetssträvanden. Förhållandena mellan Kina och Taiwan frös ner år 2016, efter att Taiwan fått en ny ledning som Kina tolkade som självständighetsvänlig. När samtidigt president Trump, efter att ha fått makten är 2017, fördjupade relationerna till Taiwan och ökade det militära samarbetet, ordnade Kina år 2018 flera krigsövningar vid kusten mot Taiwan. Situationen i området har efter det sakta men säkert försämrats och kulminerade i oktober 2022 då den dåvarande talmannen i representanthuset i USA:s kongress (Nancy Pelosi) besökte Taiwan. Kina ansåg besöket vara en inblandning i sina interna angelägenheter och ordnade en stor krigsövning, under vilken flera ballistiska missiler avlossades i Taiwans närområde. Situationen i området är fortfarande spänd och kinesiska fartyg och flygplan rör sig i Taiwans närområden.