Afrikas roll

Afrikas ställning i internationell politik har traditionellt fått betoning av utomstående aktörer och inte Afrikas roll. På den afrikanska kontinentens och afrikanska länders ställning i internationella relationer inverkar den afrikanska identitetens tredelning som offer, åskådare och aktör.

Afrika som ”offer” betonar Afrikas svaga ställning i internationella relationer. Afrika har inte fått en permanent representation i FN:s säkerhetsråd eller en betydande andel i internationella finansinstitutioner såsom Världsbanken och IMF. Detta beror på kolonialismen och andra historiska orättvisor.

De afrikanska länderna har ofta beskyllts för att spela rollen som ”åskådare”, passivitet och för att de inte reagerar på händelser, hot eller situationer, tex. folkmorden i Ruanda och Darfur. Afrika har dock främjat förståelsen för rättsväsendet och konfliktlösning tex. i Ruanda genom de s.k. gacaca-bydomstolarna, som har främjat lösandet av konflikter på gräsrotsnivå.

Afrika har också en roll som aktör. Det innebär handlingsfrihet och förmåga att påverka sitt eget öde och omgivning. Afrika har strävat till att påverka som aktör, vilket åskådliggörs av slagordet ”Afrikanska lösningar på afrikanska problem”. Det finns också utvecklingsprogram med afrikanskt ursprung. Förändringen av Afrikas enighetsorganisation (OAU) till Afrikanska unionen (AU år 2002 har förbättrat Afrikas ställning som aktör.

Afrikas betydelse

De senaste årens internationella spänningar och ekonomiska instabilitet har stärkt Afrikas växande strategiska värde för stora länder som verkar globalt. Afrikanska stater har varit framträdande i dessa länders utrikespolitik under lång tid, men inget afrikanskt land kan utmana de globala målen för USA, Kina, Ryssland, Storbritannien, Frankrike och andra stora länder.

Afrikas strategiska betydelse för USA och Europa ökade i ”kriget mot terrorismen” i början av 2000-talet. Kinas intresse för den afrikanska kontinenten har vuxit kraftigt. Afrikanska länders handel med Kina har vuxit till 166 miljarder dollar.

FN-röstningarna, relaterade till krisen och kriget i Ukraina, visar att det finns tydliga skillnader mellan västländers och afrikanska staters syn på hur krisen förstås politiskt. Det finns en global konkurrens om inflytande i Afrika och stöd till Afrika på ett sätt som påminner om det kalla krigets era. Afrikanska länder anses vara tungan på vågen i kampen om framtiden för den nuvarande internationella ordningen. Afrikanska stater rådfrågas i den utrikespolitiska planeringen i inflytelserika länder. På så sätt strävar man till att få deras stöd i den globala konkurrensen. 2022 har USA tagit fram en ny strategi för Afrika söder om Sahara.

Att Egypten och Etiopien har bjudits in till BRICS-samarbete (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) från och med januari 2024 visar också på den växande betydelsen av afrikanska länder inom internationell politik.