Ukrainas orientering mot väst började redan i mitten av 2000-talet, men avtog lite i början av 2010-talet. En ny tydlig förändring började 2014, när Ryssland intog Krim och påbörjade ett krig i östra Ukraina. Trenden förseglades i februari 2019, när strävan att bli Nato- och EU-medlem skrevs in i den ukrainska konstitutionen.

År 2022 lämnade Ukraina in sin medlemsansökan till EU. Vid sitt toppmöte i Vilnius sommaren 2023 bekräftade Nato det åtagande som redan gjordes vid toppmötet i Bukarest 2008, enligt vilket Ukraina kommer att bli medlem i Nato. Det fanns dock ingen tidtabell för genomförandet, vilket Ukraina hoppades på. NATO beslöt också att det normala MAP-medlemskapsutbildningsprogrammet (Membership Action Plan) inte kommer att användas för Ukraina. Det ekonomiska, materiella och utbildningsstöd som Ukraina fick 2022–23 har visat Ukrainas betydelse och status bland västländer.

De väpnade styrkorna

Ukrainas väpnade styrkors styrka, i början av 2022, var 200 000–250 000 soldater, och storleken på reserven var cirka 900 000. År 2023 är styrkan för Ukrainas väpnade styrkor cirka 690 000, och det finns 400 000 soldater i reserven.

Presidenten är de väpnade styrkornas överbefälhavare. De väpnade styrkorna leds av försvarsministern biträdd av försvarsdepartementet, generalstaben och chefen för försvarsmakten.

De väpnade styrkornas sammansättning:

• armén
• flygvapnet
• marinen
• luftlandsättningstrupperna
• specialtrupperna
• regionala försvarsstyrkorna