Geopolitiska följder av kriget i Ukraina

Som ett resultat av kriget i Ukraina råder ett storskaligt motsättningsförhållande mellan väst och Ryssland. Kriget har kulminerat i en politisk, militär och ekonomisk konflikt. Det har direkt inverkan på global stabilitet, det militära försvaret av europeiska länder och Natos nya roll i Europa. USA:s strategiska fokus ligger kvar i Asien-Stillahavsområdet, i kampen om världsherraväldet med Kina, men kriget i Ukraina har lett till en ökning av amerikansk styrka i Europa och storskaligt materiellt stöd till Ukrainas militära försvar.

USA, Nato, EU och de centrala europeiska staterna har, i en enad front, visat sitt stöd till Ukraina. Faran är utvidgningen av fientligheterna, om indirekt militärt stöd skulle övergå till direkt försvar av Ukraina, till exempel genom att utlysa en flygförbudszon eller delta i striden i Ukraina med militära styrkor. Västerländsk vapenhjälp har främst haft en defensiv karaktär, t.ex. eftersom vapnens räckvidd är begränsad till Ukrainas territorium.

Betydelsen av den transatlantiska förbindelsen för Europa har blivit ännu större. Utan USA hade de stora länderna i Europa inte motsatt sig Ryssland, som de nu har gjort. EU:s enighet har kulminerat i ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Europa har på olika sätt försökt bli av med sitt ömsesidiga beroende med Ryssland, särskilt när det gäller fossil energi. EU har redan visat att det kan vara ett effektivt ekonomiskt och politiskt instrument. EU vill ha ett nära samarbete med USA.

Det isolerade Ryssland har försökt stärka sina relationer med Kina och Indien och skapa en front mot väst i Afrika, Asien och Latinamerika. Ryssland har försökt skapa ett politiskt och ekonomiskt tryck på Europa även i förhållande till importerad energi.

Majoriteten av Natos medlemsländer har meddelat att de kommer att öka sina försvarsutgifter. Nato som organisation fokuserar allt tydligare på sin ursprungliga uppgift, det vill säga att stödja medlemsländernas försvar. Finlands Nato-medlemskap godkändes i april 2023. För Sveriges del är processen ännu pågående.

Rysslands anfall mot Ukraina har förorsakat en enorm humanitär kris

Som ett resultat av anfallet har Europa det största antalet flyktingar sedan andra världskriget. Omkring 5,6 miljoner flyktingar har lämnat Ukraina. En betydande del finns i grannländerna, särskilt i Polen. Det finns också cirka 7,7 miljoner interna flyktingar i Ukraina. Nästan 30 % av ukrainarna har varit tvungna att lämna sina hem. FN uppskattar flyktingsituationen förvärras före slutet av 2022.

Utmaningen för global näringssäkerhet

Rysslands anfall mot Ukraina har stört det globala systemet för livsmedelsproduktion. Rysslands och Ukrainas sammanlagda andel av den globala exporten av vete och korn är cirka 30 %, solrosolja cirka 65 % och majs 15 %. Flera länder i Central- och Västasien, Mellanöstern och Nordafrika är mycket beroende av import av vete från Ukraina och Ryssland. Det uppskattas att 30 – 40 % av Ukrainas skörd hösten 2022 är i riskzonen på grund av kriget. Dessutom står Ukraina och Ryssland för cirka 30 % av världens export av ammoniak och kalium.

Energipolitiken

Under flera decennier har majoriteten av europeiska länder blivit starkt beroende av rysk energi: kol, råolja, brännolja och särskilt naturgas. År 2021 importerade Europa nästan 40 % av sin gas, 30 % av sitt kol och 10 % av sin råolja från Ryssland. Tyskland (65 % av gasimporten) och Italien (mer än 40 % av gasimporten) är särskilt beroende av rysk energiförsörjning.

Som en del av de ekonomiska sanktionerna har EU infört importförbud på ryskt stenkol och ryska oljeprodukter. EU:s målsättning är att ge upp användningen av gas importerad från Ryssland före år 2027. En del av EU-länderna, inkluderat Finland, importerar LNG-gas från Ryssland.

Instabiliteten i den globala och speciellt i Europas ekonomi

Kedjereaktionerna av minskningar av rysk gasexport höjer t.ex. produktionskostnader och överhuvudtaget levnadskostnader, till exempel priset på mat och uppvärmningskostnader för den kommande vintern.

Krigets effekter i den ömsesidigt beroende ekonomin sträcker sig också långt utanför Europa. Världshandeln minskar. Särskilt afrikanska länder är sårbara för allt värre livsmedelsbrist, och detta kan orsaka storskalig migration till Europa.

De globala värdekedjorna har förändrats

Ryssland lämnas till stor del utanför globala högteknologiska värdekedjor. Cirka 80 % av de västerländska teknikföretagen har dragit sig ur landet. Nästan 85 % av företagen med huvudkontor i Europa, Storbritannien eller USA har lämnat Ryssland eller avsevärt minskat sin affärsverksamhet där.