Britanniens utrikes- och säkerhetspolitik

  • Globala intressen
  • Försvar av samväldets utomeuropeiska territorier
  • Särskilda förhållanden med Förenta staterna
  • Nato-förhållandet ett grundläggande element i säkerhetspolitiken
  • Självständig kärnvapenavskräckning
Puolustus- ja turvallisuuspoliittinen selonteko 2021. Kuvalähde: www.gov.uk

Britannien är en aktiv global aktör och samtidigt starkt engagerad i den europeiska säkerhetspolitiska utvecklingen, trots den senaste tidens utveckling. I en europeisk jämförelse är den brittiska säkerhetspolitiken mycket originell, även om det finns likheter i politiken med Frankrike. Som en före detta kolonialmakt har Britannien åtagit sig att försvara sina utomeuropeiska intressen genom att upprätthålla ett globalt nätverk av baser som i sin storlek är näst till Förenta staterna.

De grundläggande elementen i den brittiska säkerhetspolitiken är ett speciellt förhållande till Förenta staterna, Nato-medlemskap och en självständig kärnvapenavskräckning. Det speciella förhållandet med Förenta staterna bygger på ländernas traditionella förbindelser till Nato och Britanniens deltagande tillsammans med Förenta staterna i militära operationer i länder som Irak och Afghanistan, samt en militär närvaro genom Nato i de baltiska staterna och på andra håll i Östeuropa.

Britannien betonar oberoende beslutsmakt för sin kärnvapenavskräckning, men är beredd att erbjuda den för Europas försvar efter eget gottfinnande. Britannien har beslutit att fortsätta utveckla kärnvapenavskräckningen genom att bygga en ny klass av atomdrivna ubåtar för att ersätta befintliga fartyg i början på 2030-talet.

Efter Brexit betonar Britannien utomeuropeiska globala relationer och bilaterala relationer med EU-medlemsländer och grupper av länder (bl.a. JEF, Joint Expeditionary Force). Redan före Brexit slöt Britannien bilaterala försvarsavtal med Frankrike 2010 och med Polen 2017. EU-utträdet följdes av en avsiktsförklaring med Estland 2021 och ett partnerskapsavtal med Tysklands Lettland, Danmark, Belgien och Grekland. Överenskommelser med Estland och Danmark gäller huvudsakligen militärt samarbete i Baltikum.

Britannien har reservationer mot EU:s militära samarbete och vill inte ha EU som en konkurrent till Nato. Britannien har dock varit en stor producent av trupper för europeiskt försvar, och detta kommer sannolikt att fortsätta även efter utträdet ur EU.

Den säkerhets- och försvarspolitiska utredningen år 2021

Britanniens säkerhets- och försvarspolitik har traditionellt styrts genom redogörelser, som har publicerats oregelbundet, ungefär vart femte år. Den tidigare ”Strategic Defence and Security Review”, publicerad 2015, definierade internationell terrorism, cyberhot och instabila stater som de viktigaste försvarsprioriteringarna. I rapporten strävades också till att stoppa den nedåtgående trenden för försvarsanslagen.

Den senaste rapporten ”Global Britain in a Competitive Age. The Integrated Review on Security, Defence, Development and Foreign Policy” ” är en integrerad översyn av säkerhet, försvar, utvecklingssamarbete och utrikespolitik i ett dokument.

Rapporten definierar Britanniens metoder för att stärka säkerhet och motståndskraft i hemlandet och i samväldet. Ryssland ses som ett akut hot och Kina som en systemutmaning. Klimatförändringar är prioritet nummer ett bland Britanniens internationella utmaningar.

Före 2030 avser Britannien att engagera sig djupare i Sydostasien och den intilliggande Stillahavsregionen med en mer permanent närvaro jämfört med andra västeuropeiska länder. Britannien undertecknade ett militärt samarbetsavtal (AUKUS) med Australien och USA 2021. Enligt avtalet ska Britannien och USA stödja Australien i att skaffa kärnkraftsdrivna ubåtar. Utöver detta stärker Britannien underrättelse- och utrikespolitiskt samarbete i den sk. ”Five Eyes”-länderna (Australien, Britannien, Kanada, Nya Zeeland, USA).