Danmarks utrikes- och säkerhetspolitik

Grunder till Danmarks utrikespolitik

  • grundande medlem av Nato och medlem av EU
  • amerikanska baser i Thule, Grönland
  • som utgångspunkt en betydande förändring av omvärlden under 2020-talet
  • de viktigaste handelspartnerna Tyskland och Sverige
  • säkerhetspolitiska mål:
    • förebygga konflikter och krig
    • bevara Danmarks självständighet och säkerställa landets integritet
    • försvara Grönlands och Färöarnas suveränitet
  • en fond på 950 miljoner euro inrättad genom riksdagens beslut för att stödja Ukraina

Försvarsmaktens överbefälhavare, drottning Margrethe II, inspekterar år 2019 det nyligen återupprättade infanteriregementet i Slesvig. Bildkälla: dr.dk

Danmark drog sig år 1993 ur EU:s militära beslutsfattande, militära planering och EU:s militäroperationer. När det internationella läget skärptes p.g.a. kriget i Ukraina år 2022, ordnades i Danmark en folkomröstning, varvid en majoritet understödde anslutning till EU:s gemensamma försvarspolitik. Danmarks militära samarbete med andra länder sker dock fortfarande främst via Nato.

Grönlands säkerhetspolitiska ställning

Grönland var en dansk koloni fram till 1953, då det blev ett danskt län. Det fick ett omfattande självstyre (hjemmestyre) 1979, men rättsväsendet och skolväsendet samt upprätthållandet av ordningen överläts till moderlandets myndigheter. Den nya självstyremodellen trädde i kraft 2009. Grönland fick bredare jurisdiktion över rättsväsendet, polisen, gränskontroll, utbildning och naturresurser. Den danska regeringen kommer även fortsättningsvis att ansvara för utrikespolitik och försvar även för Grönland.

Baserat på en överenskommelse mellan Danmark och USA 1951 fick USA etablera en flygbas i Thule, nordvästra Grönland, som var av stor militär betydelse, särskilt under det kalla kriget. Idag är Thules kraftfulla förvarningsradar en del av USA:s globala missilförsvarssystem. Basen betjänar också övervakningsverksamheten och stödet till danska marinens styrkor på Västgrönland.

Danska försvarsmaktens tidigare Grönlands Kommando (Grønlands Kommando) tillhörde Natos Atlantic Force Group (Allied Command Atlantic, ACLANT) fram till dess upphörande (2003). 2012 etablerade Danmark ett nytt arktiskt högkvarter genom att kombinera ledningsstafflarna för Grönland och Färöarna. Staben ligger i Nuuk, på södra Grönland.

Stormakternas intresse för havsrutterna och naturresurserna i den arktiska regionen som öppnar sig på grund av klimatförändringarna har ökat, och Nato har också blivit mer aktivt i den arktiska regionen. I oktober 2020 undertecknade Natos marina ledningsstaffel MARCOM (Maritime Command) i Northwood, Storbritannien, ett samarbetsavtal med den danska arktiska ledningsgruppen. Samarbetet omfattar samordning av sjöövervakning och räddningsinsatser.

Den danska militära underrättelsetjänsten har i sina årsrapporter upprepade gånger påpekat att den ryska militära kraftens tillväxt i de norra regionerna ökar spänningarna. Ryssland genomför sina nationella strävanden i den arktiska regionen, vilket ur Danmarks synvinkel hindrar internationellt samarbete. Danmark och Ryssland har en olöst tvist i den arktiska regionen angående omfattningen av den underhavsbaserade kontinentalsockeln i havsbottenområdet mellan Grönland och Rysslands territorialvatten.

Danmarks försvarsmateriella stöd till Ukraina

  • 19 st 155 mm Caesar-hjulhaubitsar
  • Harpoon sjömålsmissiler
  • 2 700 st. engångs pansarskott
  • artilleriammunition (122 mm, 155 mm)