I sin utrikes- och säkerhetspolitiska strategi för 2023 drog Danmark upp riktlinjer för utmaningar och hur de ska bemötas i en instabil och oförutsägbar global verksamhetsmiljö. Enligt strategin är säkerhetshoten inte bara militära, utan omfattar även hybrid-, teknik-, cyber-, klimat- och migrationsdimensioner. Alla dessa förenas av en ny typ av global konkurrens. Strategin är utformad för att vara flexibel så att den fastställer en bred ram och mål som kan anpassas till den aktuella situationen.

Strategin drar upp riktlinjerna för hur Danmark på ett allmänt plan ska kunna svara på de utmaningar som det försämrade säkerhetsläget i Europa medför. Fokus ligger på ett närmare samarbete med Nato och EU samt med andra internationella partnerskapsarrangemanger. Ett exempel på detta är att EU:s försvarsdimension lyfts fram vid sidan av Nato. Under 2022 anslöt sig Danmark till EU:s försvarsdimension, inklusive EU:s permanenta strukturerade samarbete (PESCO). Samarbete inom säkerhetsområdet anses vara viktigt, liksom samarbete inom nya teknikområden. Målet är att göra Danmark starkare och mer motståndskraftigt genom att förbereda sig för hybridhot, skydda kritisk infrastruktur, säkra leveranskedjor och utveckla sin egen förmåga.

Finlands och Sveriges medlemskap i Nato har intensifierat det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet. Danmark ser också att säkerheten i Östersjöregionen blir allt viktigare i förhållande till den egna nationella säkerheten. Danmark anser fortfarande att Nato är den viktigaste partnern i landets utrikes- och säkerhetspolitik.

Grönlands säkerhetspolitiska ställning

Grönland var en dansk koloni fram till 1953, då det blev ett danskt län. Det fick ett omfattande självstyre (hjemmestyret) 1979, men rättsväsendet och skolväsendet samt upprätthållandet av ordningen överläts till moderlandets myndigheter. Den nya självstyremodellen trädde i kraft 2009. Grönland fick bredare jurisdiktion över rättsväsendet, polisen, gränskontroll, utbildning och naturresurser. Den danska regeringen kommer även fortsättningsvis att ansvara för utrikespolitik och försvar även för Grönland.

Baserat på en överenskommelse mellan Danmark och USA (1951) fick USA etablera en flygbas i Thule, nordvästra Grönland, som var av stor militär betydelse, särskilt under det kalla kriget. Idag är Thules kraftfulla förvarningsradar en del av USA:s globala missilförsvarssystem. Basen betjänar också övervakningsverksamheten och stödet till danska marinens styrkor på Västgrönland.

År 2012 inrättade Danmark Arktiska kommandot genom att slå samman Grönlands och Färöarnas   militära kommando. Staben ligger i Nuuk, Grönlands huvudstad. År 2021 nådde Danmark en politisk överenskommelse om det så kallade arktiska paketet. Avtalet kommer att öka Danmarks försvarsinvesteringar i regionerna Grönland och Färöarna.

Stormakternas intresse för havsrutterna och naturresurserna i den arktiska regionen som öppnar sig på grund av klimatförändringarna har ökat, och Nato har också blivit mer aktivt i den arktiska regionen. I oktober 2020 undertecknade Natos marina ledningsstaffel MARCOM (Maritime Command) i Northwood, Britannien, ett samarbetsavtal med den danska Arktiska ledningsstaben. Samarbetet omfattar samordning av sjöövervakning och räddningsinsatser.