Försvarsmaktens prestationsförmåga ska fastställas i enlighet med de krav som ett medlemskap i Nato ställer och för att motverka ett väpnat angrepp mot landet. Försvaret skall tillsammans med politiska, diplomatiska och ekonomiska initiativ sätta en tröskel som är så hög att den avhåller från försök att angripa Sverige eller för att utsätta landet för militär påtryckning.

Utgångspunkten för Sveriges försvarsförmåga är försvaret av Natos yttre gräns i stället för det tidigare nationella försvaret. I och med medlemskapet i Nato har uppgiften blivit att delta i skapandet och upprätthållandet av Natos gemensamma avskräckningsförmåga. Sverige ses som ett potentiellt stöd- och koncentrationsområde för Natos försvar i ett eventuellt krig eller kris.

Sverige deltar aktivt i främjandet av kollektiv säkerhet både genom Nato och andra partnerskapsarrangemang. Sverige fungerar som ramstat för Natos framskjutna markstridskrafter (FLF Finland) som ska stationeras i Finland och deltar i FLF-styrkorna i Lettland. Sverige deltar också i det nordiska Nordefco-samarbetet och den brittiskledda JEF-verksamheten (Joint Expeditionary Force). Försvarssamarbetsavtalet (Defence Cooperation Agreement, DCA) mellan Sverige och USA trädde i kraft 2024.

Gotland är särskilt viktigt för Östersjöregionens säkerhet. Till följd av detta stationerades trupper efter 11 års frånvaro permanent på Gotland år 2017. Enligt försvarsbeslutet ska Gotlands stridsgrupp utvecklas till Gotlands regemente.