Marinens utrustning

• 5 st. Visby-klassens stealth-korvetter
• 2 st. Göteborg-klassens korvetter
• 2 st. Stockholm-klassens patrullbåtar
• 3 st. Gotland-klassens u-båtar
• 2 st. Södermanland-klassens u-båtar
• tross- och stabsfartyget Carlskrona
• 5 st. Koster-klassens minröjningsfartyg
• signalspaningsfartyget Artemis

De två Sjöstridsflottiljernas Visby-klassens korvetter med goda stealth-egenskaper samt Ubåtsflottiljens ubåtar av Gotland- och Södermanland-klassen är den svenska marinens slagkraftigaste fartyg. Marinens utrustning är utvecklad och tillverkad av den inhemska försvarsindustrin. Saab Kockums Group har tillverkat både ubåtarna och Visbykorvetterna. När korvetterna togs i bruk hörde de till världens första stealth-krigsfartyg. Gotland-klassens ubåtar var, då de stod färdiga i slutet av 1990-talet, i spetsen av utvecklingen tack vare sina mycket tystgående Stirlingmotorer, som använder flytande syre som bränsle. Ubåtarnas Air-Independent Propulsion-teknik (AIP) gör att motorerna inte är beroende av syre från utomstående källor och således kan fartyget operera under vatten i flera dagar.

Under 2019 beställde regeringen av Kockums två Blekingeklassens (A26) ubåtar som kommer att påbörjas med början år 2027. Genom att ersätta två ubåtar av Södermanland-klassen med två nya båtar av Blekingeklassen kommer marinen att bibehålla fem ubåtar fram till 2030-talet.

Enligt försvarsberedningens rapport 2020 kommer Visby-klassens korvetter att tillföras nya luftvärnsmissiler, nya sjömålsmissiler och inhemska femte generationens Torped 47-ubåtstorpeder. Amfibieförmågan förstärks genom att i Göteborg inrätta ett amfibieregemente, som i sin tur uppställer en krigstida amfibiebataljon. Söder om Stockholm, i Berga örlogsbas, verkar i dag ett amfibieregemente. Flottans andra huvudbas ligger i södra Sverige, Karlskrona, som haft en flottbas sedan 1680.

Signalspaningsfartyget Artemis ersätter sin föregångare, signalspaningsfartyget Orion, som togs i bruk på 1980-talet.