Säkerhetsläget i norra Europa påverkas mest av Ryssland. De strategiskt viktigaste områdena – Moskva, S:t Petersburg, Kolahalvön och Kaliningrad – ligger i närheten av Finland. För Rysslands del är de viktigaste frågorna den strategiska kapaciteten på Kolahalvön, obegränsad tillgång till Atlanten samt den arktiska regionen.

Finlands och Sveriges medlemskap i Nato har försvagat Rysslands strategiska ställning i Östersjöområdet och i norr. Ryssland förväntas stärka sin militära närvaro och sina åtgärder vid sina västra och nordvästra gränser när detta är möjligt mot bakgrund av utvecklingen och resurserna av kriget i Ukraina. Ryssland strävar efter att stärka sin ställning som stormakt och fördelning av intressesfärer samt försöker nedmontera enigheten i väst. Landet strävar också efter att öka sitt inflytande med hjälp av militär styrka, vilket framgår av det fullskaliga kriget mot Ukraina. Rysslands fientliga hybridaktioner, inklusive sabotage, har riktats mot Europa på bred front. Enligt statsrådets försvarsredogörelse (2024) har Ryssland förmåga att snabbt inleda långvariga militära påtryckningar, och Rysslands agerande skapar instabilitet i Finlands närområden. Ryssland anses vara det största hotet mot Natoländernas säkerhet. Syftet är att avvärja hotet med hjälp av Natos avskräcknings- och försvarsförmåga.

De försvarssamarbetsavtal (DCA) som de nordiska länderna har undertecknat med USA kommer att förändra den strategiska bilden i norra Europa. DCA-avtalet med Finland gör det möjligt att utbilda amerikanska trupper och lagra vapen och materiel i Finland. Det arktiska landområdet och luftrummet som kontrolleras av Natoländerna har vuxit, och detta kommer att beaktas i Natos gemensamma planering och operationer. Detta kommer att skapa en starkare avskräckande effekt i norra Europa, vilket kommer att bidra till att balansera Rysslands militärmakt i de norra regionerna.