Aktuelt, april 2025.

Terrororganisationen Hamas överraskningsattack från Gaza till Israel den 7e oktober 2023 startade en ny våldsspiral i Mellanöstern. Israel inledde massiva attacker mot Gaza för att förgöra Hamas, som opererar där. De militära operationerna expanderade in på libanesiskt territorium när den Iranstödda terroristorganisationen Hizbollah avfyrade raketattacker mot norra Israel från Libanon. När president Assads regim i Syrien föll den 8 december 2024 förändrades den regionala balansen betydligt.

I en överraskningsattack mot Israel den 7 oktober 2023 dödade Hamas mer än 1 100 israeliska civila och tog 250 som gisslan. Israel svarade med kraftfulla militära aktioner som syftade till att fullständigt utplåna Hamas. Under årens lopp har Hamas byggt upp ett omfattande underjordiskt stödnätverk av tunnlar och använder infrastruktur ovan jord för sin verksamhet. Attacker från de israeliska väpnade styrkorna har ödelagt stora delar av Gaza och tiotusentals människor har dött. I januari 2025 undertecknade Israel och Hamas ett avtal om eldupphör i tre faser som är avsett att leda till en permanent vapenvila och frigivning av israeliska gisslar. Avtalet har dock överträtts på båda sidor och det är osäkert hur en vapenvila skulle genomföras i framtiden.

Initiativet från den nya amerikanska administrationen har tillfört ett nytt inslag till situationen i Mellanöstern. Den innehåller bland annat ett förslag om att evakuera befolkningen från Gazaremsan och att återuppbygga den under ledning av USA.

De israeliska attackerna på Västbanken har ökat. Israel har riktat flyganfall dit och beordrat befolkningen att flytta till andra områden.

I södra Libanon har Hizbollah avfyrat hundratals raketer och drönare mot den israeliska sidan, och Israel har svarat med flygbombningar och markattacker. Israel har också lyckats döda Hizbollahs högsta ledning. I november 2024 undertecknade Israel och Hizbollah ett avtal om vapenvila, men eldupphör har brutits. Trots avtalet vill Israel permanent behålla fem militärbaser i södra Libanon.

Houthierna, som gjorde uppror mot den jemenitiska regeringen, inledde attacker mot Israel och västerländska handelsfartyg i Röda havet och krävde att Israel skulle upphöra med sin attack mot Gaza. De har attackerat tiotals handels- och krigsfartyg med missiler, raketer och drönare, samt bl.a. baser som tillhör USA och dess allierade. På grund av houthirebellernas attacker har hundratals handelsfartyg omdirigerats till en längre rutt runt Afrika.

Under 2023 inleddes den USA-ledda internationella insatsen Prosperity Guardian, där över 20 länder deltar, för att säkra sjöfarten i Röda havet och Adenviken. Finland har skickat två officerare till operationshögkvarteret. FN:s säkerhetsråd har fördömt houthiattackerna (resolution 2722, januari 2024).

Iran och Israel har kastats in i en nästan öppen konflikt efter att Israel genomförde ett flyganfall mot det iranska konsulatet i Damaskus i april 2024. Ledare för det iranska revolutionsgardet dödades i attacken. Sedan dess har Israel dödat viktiga ledare för Iranstödda Hamas och Hizbollah. En speciell del av attacken utfördes med hjälp av spårningsutrustning, som riktade sig mot nästan 3 000 medlemmar av Hizbollah. Israel och Iran har upprepade gånger avfyrat missilangrepp mot varandras mål, och detta bedöms öka risken för en upptrappning av krisen.

Motståndets axel (Axis of Resistance) är en inofficiell koalition av Iranstödda militanta och politiska organisationer i bland annat Libanon, Irak, Syrien, Jemen och Gaza. Koalitionens mål är att försvåra Israels attacker och att åsamka USA kostnader för att stödja Israel. Koalitionen har också utfört attacker mot amerikanska trupper i Irak. Iran har tillhandahållit omfattande militärt och logistiskt stöd till axelmakterna. Den senaste tidens militära aktioner från Israel och USA har försvagat axeln.

Avspänningsutvecklingen i Mellanöstern före 2023 inkluderade Israels diplomatiska förbindelser med Jordanien, Egypten, Sudan, Bahrain, Marocko och Förenade Arabemiraten, baserat på Abraham Accords avtalet från 2020. Det verkade som om Saudiarabien också skulle ansluta sig till avtalet, men Hamasattacken och Israels vedergällningsåtgärder i Gaza stoppade denna utveckling.

I Iran kan avspänningen ha setts som ett skifte i den regionala maktbalansen till förmån för Israel och Saudiarabien. Iran har ökat sitt stöd till rebellrörelser som är verksamma i regionen, oavsett deras religiösa tillhörighet (Hamas och Muslimska brödraskapet i Egypten är sunniter, medan Hizbollah och houthirebeller är shi’iter).

Den strategiska balansen i Mellanöstern håller på att förändras. Anledningen till detta är de motgångar som Iran och dess anhängare Hizbollah och Hamas har upplevt, liksom Assads fall i Syrien. Israel har lagt beslag på FN:s buffertzon på Golanhöjderna och ockuperar området. Enligt premiärminister Netanyahu kommer Israel inte att tillåta att syriska regeringstrupper sätts in söder om Damaskus och kräver en demilitarisering av flera syriska provinser.

Källor: CNN, Wall Street Journal, Al-Jazeera, CBS News, Al-Monitor, The New Arab, The New York Times, Reuters, Bloomberg, BBC News, Sky News, AP, AFP, Institute for Study of War (ISW), Critical Threats (CT), International Crisis Group – CrisisWatch (ICG), Encyclopædia Britannica

””Motståndets axel”. Källa: Wikimedia Commons,  https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Axis_of_Resistance.svg

Israeliska operationer i Libanon i februari 2025. Källa: Institute for the Study of War (ISW) and Critical Threats (CT), https://www.understandingwar.org/backgrounder/iran-update-february-17-2025.

Israels krav på en demilitariserad zon i Syrien. Lähde: Institute for the Study of War (ISW) and Critical Threats (CT), https://www.understandingwar.org/backgrounder/iran-update-february-24-2025.