Den kinesiska ekonomin har förändrats från en planekonomi till en marknadsekonomi i och med de reformer som inleddes 1978. Den långvariga, starka BNP-tillväxten har höjt mer än 500 miljoner människor över fattigdomsgränsen. Trots detta lever nästan 700 miljoner kineser på mindre än tio US-dollar om dagen.

Kinas BNP är den näst högsta i världen efter USA. Mätt med köpkraftsjusterad BNP är den kinesiska ekonomin redan större än den amerikanska ekonomin. År 2020 blev Kina EU:s största handelspartner.

Kinas handelsbalans visar ett överskott. Mellan 2001 och 2007 ökade exportens årliga värde från 288 miljarder dollar till 1 400 miljarder dollar. År 2024 var exportvärdet nästan 3 600 miljarder USD, och de största exportregionerna är ASEAN, USA och EU. Importvärden år 2024 var c. 2 600 miljarder USD. Kina är världens näst största importör av varor efter USA.

Kinas ekonomiska tillväxt är beroende på tillgänglighet av råvaror och energi. Kina har investerat i energiprojekt i mer än 50 länder för att säkerställa tillförlitlig energiförsörjning. Kina täcker cirka 70 % av sitt råoljebehov genom import. Cirka 80 % av Kinas råolja transporteras med fartyg genom Malacka sundet och Sydkinesiska havet. För att säkra energiförsörjningen är den fria rörligheten för fartyg mycket viktig för Kina.

Kina har försökt förbättra sin energisäkerhet genom att bygga olje- och gasledningar från Ryssland, Kazakstan, Pakistan och Myanmar. Den senare rörledningen är en del av ett gigantiskt Belt and Road Initiative (BRI) -projekt och erbjuder ett alternativ till att passera Malacka sundet. Rörledningen transporterar råolja, som importerats från Mellanöstern och Afrika med fartyg, från Myanmars kust till Kina.

Tillväxttakten begränsas av landets storlek och de stora resurser som krävs för ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska utvecklingen bromsas också av den krympande befolkningen i arbetsför ålder, den minskande mängden fri arbetskraft på landsbygden, åtgärder för hantering av miljöproblem och ökningen av de redan höga skuldnivåerna samt osäkerheter på både inhemska och internationella marknader.

Kina var det enda betydande finansmakten vars BNP växte under coronapandemin (år 2020 2,3 %). Efter krisen växte Kinas BNP 8,1 % år 2021 men Sedan dess har tillväxten stabiliserats på 4–5 % nivån.

Kinas ekonomiska tillväxt har baserats på investeringar och produktion av varor. Den nuvarande tillväxtmodellen baseras alltmer på tillväxt av konsumenternas efterfrågan och tjänster. Konsumtionen stod för 51 % av den ekonomiska tillväxten 2020, där hushållens konsumtion utgjorde för 40 % av BNP och den offentliga konsumtionen 16,5 %.

Sedan 2013 har Kina investerat miljarder för att bli en drivkraft för den globala ekonomin. Landet strävar till att förändra världens politiska och ekonomiska relationer. Kina vill fylla världsmarknaden med sina produkter, och det finns en plan för det. Projektet, som kallas Nya silkesvägen, på 1000 miljarder dollar (Belt and Road Initiative, BRI) är det dyraste projektet i mänsklighetens historia. Den består av järnvägar, sjörutter och vägar som leder till Europa, Afrika och resten av Asien. Hamnar, järnvägsstationer och industriområden byggs längs Silkesvägen med kinesiskt kapital och teknologi.

Bristen på tillförlitlig statistik och den styrda marknadsekonomin gör det svårt att bedöma Kinas ekonomiska situation. Kinas ekonomi har inbyggda problem, som en kraftigt skuldsatt fastighetssektor, där en sprucken ”bubbla” kan få globala konsekvenser.

USA och Kina har varit engagerade i ett ”handelskrig” sedan 2018, då president Trumps administration införde importtullar på 20–50 procent på vissa kinesiska produkter. Konflikten har intensifierats sedan april 2025, eftersom båda sidor har infört importtullar mot varandra.