Med försörjningsberedskap avses förberedelser för kriser och störningssituationer samt kontinuitetsförsörjning. Till detta strävas genom att säkra samhällets livsviktiga funktioner, för att samhället och affärslivet skall kunna fungera så normalt som möjligt även i undantagssituationer.

Grunden för försörjningsberedskapen är fungerande marknader och ekonomi samt tryggade utlandsförbindelser.

Vart och ett medlemsland ansvara i första hand själv för den egna försörjningsberedskapen. I Finland ansvarar myndigheterna och företagen för försörjningsberedskapen under ledning av Försörjningsberedskapscentralen.

I EU:s grundfördrag betonas medlemsländernas ömsesidiga solidaritetsskyldigheter samt speciellt de särdrag som gäller EU:s inre marknad, som har betydelse även för försörjningsberedskapen. Egentlig lagstiftning rörande försörjningsberedskap eller krisbeständighet finns rätt lite i EU.

Corona-pandemin och Ryssland anfall mot Ukraina fick även EU att granska de åtgärder man tillsamman borde skrida till för att förbättra försörjningsberedskapen och krisbeständigheten.

I maj 2022 publicerade kommissionen REPowerEU-planen, med avsikten att snabbt minska på EU:s beroende på ryska fossila bränslen genom att öka takten på övergången till rena bränslen och genom att förena krafterna för att åstadkomma ett mera hållbart energisystem och en energiunion.

I oktober 2022 gjorde kommissionen ett förslag till Rådet om EU:s koordinerade syn på förstärkande av infrastrukturens krisbeständighet. Med förslaget strävar man till att förbättra EU:s beredskap att klara av eventuella anfall mot kritisk infrastruktur i EU, och vid behov även i närheten av EU. Med de föreslagna åtgärderna strävar man till att stöda förbättrandet av den kritiska infrastrukturens krisbeständighet och säkra koordineringen av beredskap och reaktionsförmåga på EU-nivå. Högsta prioritet fick energi-, trafik- och rymdsektorerna samt den digitala infrastrukturen, eftersom de är centrala för samhället och ekonomin, och de senaste riskanalyserna hänvisar till vikten av att effektivera åtgärderna just på dessa områden.

I januari 2023 beviljade EU-kommissionen Finland 242 M€ för inrättande av det första RescEU-beredskapsförrådet med tanke på kemiska-, biologiska-, strålnings- och atomhot (CBRN-hot). Exempel på RescEU-beredskapsförråd som kommissionen tidigare etablerat i andra medlemsländer är beredskapsförrådet för luftsläckningsutrustning (Spanien, Grekland, Italien, Kroatien, Frankrike och Sverige år 2022) och beredskapsförrådet för sjukvårdsenheter och skyddsutrustning (Holland, Belgien, Grekland, Kroatien, Rumänien, Sverige, Tyskland, Slovenien, Danmark och Ungern).

RescEU beredskapsförråden finansieras helt med EU-medel och EU-kommissionen övervakar deras verksamhet i nära samarbete med värdnationerna. Ur dess förråd ges, i nödsituationer, hjälp åt alla medlemsländer och andra länder som deltar i räddningstjänstmekanismen, och hjälp kan också ges till EU:s grannländer.

I februari 2023 gav EU-kommissionen sina rekommendationer angående EU:s katastrofberedskap och återhämtning samt angående deras målsättningar på EU- och medlemslandsnivå. Med dessa målsättningar är avsikten att stärka katastrofberedskapen och återhämtningen och förbättra unionens och medlemsländernas beredskap att klara av följderna av nuvarande och kommande katastrofer.

Cyberomgivningen är strategiskt mycket viktig och följaktligen ökar EU:s säkerhets- och försvarsrisker när de geopolitiska spänningarna och beroendet av digitalteknologierna ökar. EU:s råd godkände i maj 2023 slutsatserna angående cyberförsvaret. I dem betonas att EU och dess medlemsländer ytterligare bör stärka sin förmåga att klara av cyberhot och öka den gemensamma cybersäkerheten med tanke på fientligt beteende och anfall. Medlemsländerna och andra aktörer uppmanas att tillsammans fungera för att stärka cyberförsvaret genom att intensifiera samarbetet på EU-nivå och koordinering mellan militära- och civila cybersamfund samt mellan offentliga och pålitliga privata ekosystem.