Sedan slutet av det kalla kriget har Nato expanderat sex gånger (1999, 2004, 2009, 2017, 2020 och 2023). De flesta länder i Central-, Öst- och Sydöstra Europa har anslutit sig till Nato. I den första utvidgningen efter det kalla kriget 1999 accepterades Polen, Ungern och Tjeckien i Nato. De baltiska staterna anslöt sig 2004. Nordmakedonien anslöt sig till alliansen 2020 och Finland och Sverige år 2023.

Bosnien-Hercegovina, Georgien och Ukraina har ansökt om Natomedlemskap. Inför utvidgningen har Nato utarbetat en handlingsplan för medlemskap (Membership Action Plan, MAP) för att skapa de tekniska förutsättningarna för medlemskap, men att bli accepterad som medlem är ett politiskt beslut i Nato som kräver enhällighet.

Ryssland har motsatt sig varje östutvidgning av Nato sedan 1990-talet, men har inte kunnat förhindra dem. Ryssland ser Nato närma sig Rysslands gränser, något som utgör ett militärt hot mot den.

Finlands och Sveriges Nato-medlemskap

I april 2022 publicerade regeringen den s.k. aktualitetsredogörelsen om förändringarna i Finlands säkerhetsmiljö med anledning av det krig som Ryssland påbörjat i Ukraina. I redogörelsen särskildes de faktorer som inverkar på säkerheten, speciellt det ökande hotet från Ryssland och den säkerhet som ett Nato-medlemskap erbjuder. Under behandlingen av rapporten i riksdagen visade det sig att den stora majoriteten av partierna och riksdagsledamöterna stödde en anslutning till Nato. Efter det meddelade presidenten och statsministern att ”Finland bör ansöka om medlemskap i Nato så snart som möjligt”.

I mitten av maj gav statsrådet riksdagen ännu en kort redogörelse om Finlands anslutning till Nato. Där föreslog statsrådet att republikens president, med stöd av grundlagen, beslutar att Finland, efter att riksdagen hörts, ska ansöka om medlemskap i Atlantpakten. Parlamentet röstade den 17.5. För att ansöka om medlemskap i Nato med stor majoritet (188 för, 8 emot, 3 frånvarande). De finska och svenska Nato-ambassadörerna lämnade in NATO-medlemskapsansökningarna samtidigt till Natos generalsekreterare i Bryssel den 18 maj.

MAP-programmet för förberedelse av medlemskap tillämpades inte på Finland och Sverige, eftersom länderna var långvariga NATO PfP-partner och deras väpnade styrkor redan hade konstaterats vara Nato-kompatibla med Nato-ländernas väpnade styrkorna.

Vid Nato-toppmötet i Madrid i slutet av juni 2022 inbjöds Finland och Sverige att gå med i Nato och de blev observatörsmedlemmar (invitee), med rätt att delta i Natos arbete utan rösträtt. Finland och Sverige undertecknade anslutningsprotokollen, med kravet att dessa skulle godkännas skilt i varje Nato-land.   Efter att Finlands anslutningsprotokoll ratificerats, godkändes anslutningsavtalet i riksdagen varefter det publicerades i Finlands författningssamling. Finland blev Natos 31. medlem 4. april 2023. Ratificeringen av Sveriges anslutningsprotokoll är ännu pågående.

Sisäinen linkki kohtaan: Suomi/Suomen Nato-jäsenyys/Suomen liittyminen Natoon

Sisäinen linkki kohtaan: Eurooppalaisia Nato-liittolaisia/Ruotsi/Ruotsin ulko- ja turvallisuuspolitiikka