Nato har hittills accepterat nya nationer som medlemmar i alliansen 10 gånger, och antalet medlemmar har ökat från de ursprungliga 12 till 32. Antalet medlemmar har ökat i synnerhet efter det kalla krigets slut. Länder i Central-, Öst- och Sydöstra Europa som ingick i den tidigare Warszawapakten har ansökt om och blivit medlemmar i Nato. De tre baltiska länderna, som var en del av det forna Sovjetunionen har också accepterats i Nato. Dessutom har fyra länder som ingick i det forna Jugoslavien accepterats i Nato.

Enligt Natos officiella ståndpunkt är medlemskapet fortfarande öppet för alla europeiska länder som kan uppfylla de skyldigheter som följer av ett medlemskap och främja säkerheten i det euroatlantiska området. Bosnien-Hercegovina, Georgien och Ukraina har ansökt om medlemskap, men det finns politiska faktorer som står i vägen för deras medlemskap. Georgien och Ukraina lovades vid Natos toppmöte i Bukarest år 2008 att de skulle bli Natomedlemmar, men datumet lämnades öppet (”will become members of NATO”).

På 2000-talet, när många tidigare Warszawapaktsländer ansökte om att gå med i Nato, utarbetade Nato en så kallad MAP-plan (Membership Action Plan). Det är ett slags utbildningsprogram, vars syfte är att skapa de tekniska förutsättningarna för ansökarländerna för ett eventuellt medlemskap i alliansen. Bosnien-Hercegovina har varit medlem i MAP-programmet sedan 2010. Trots MAP-programmet är Natomedlemskap alltid ett politiskt beslut som kräver enhällighet bland de nuvarande medlemsländerna.

Nato anser att utvidgningen är en framgång. Enligt Nato har anslutningen av nya medlemmar stärkt alliansen, medfört säkerheten för miljontals europeiska medborgare och främjat fred och stabilitet i det euroatlantiska området.

Ryssland har sedan 1990-talet motsatt sig varje utvidgning österut av Nato, men har inte lyckats förhindra dem. Ryssland anser att Nato närmar sig till Rysslands gränser och betraktar det som ett säkerhetshot.

Finlands och Sveriges Nato-medlemskap

MAP-utbildningsprogrammet tillämpades inte på Finland och Sverige, eftersom länderna var PfP-partner i Nato från och med mitten av 1990-talet och deras försvarsstyrkor var kända för att vara Natokompatibla med Natoländernas försvarsmakter.

Finland och Sverige inbjöds formellt att ansluta sig till Nato vid alliansens toppmöte i Madrid i juni 2022, och de blev då observatörsmedlemmar. Efter alliansens interna godkännandeprocess blev Finland Natos trettioförsta medlemsland den 4 april 2023 och Sverige det trettioandra medlemslandet den 7 mars 2024.

Läs mer i menyn Finlands utrikes- och säkerhetspolitik (länk)

Läs mer i menyn Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik (länk)