Hybridpåverkan som en del av säkerhets- och försvarspolitiken

Hybridhot och hybridpåverkan

  • Inget nytt fenomen: genom tiderna har propaganda, politiska och ekonomiska påtryckningsmetoder, vilseledande av motståndare med förtäckt, hemlig verksamhet, avtalsbrott etc. använts
  • Nytt är: samtidig och kompletterande användning av flera påverkansmetoder
  • Verksamheten förblir under tröskeln för upptäckt och respons
  • Verksamheten baseras på den hastighet och användbarhet som digital teknik möjliggör
  • Förmåga att arbeta i datanätverk (cybermiljö) har medfört nya verktyg och möjligheter
  • Används i stor skala av statliga aktörer och icke-statliga, oberoende aktörer
  • En central del av metodurvalet i icke-militär vidsträckt påverkan

Synkroniserad vertikal och horisontell eskalering i användningen av hybridpåverkande metoder. Bildkälla: Multinationellt kapacitetsutvecklingsprojekt: Countering Hybrid Warfare (Understanding Hybrid Warfare & Countering Hybrid Warfare)

Förutom att metoderna kompletterar varandra är ett annat inslag i hybridkrigföring den strategiska användningen av påverkansmetoder både vertikalt och horisontellt. Påverkansmetoderna riktas mot och utnyttjar sårbarheterna hos en annan stat. Med asymmetrisk användning av flera olika medel eskalerar operationen både horisontellt och vertikalt. Flera verktyg (horisontell eskalering) används för att uppnå en större kombinerad effekt. Med eskalering vid användning av ett verktyg (vertikal eskalering) förbättras effekterna vid behov. Metoderna används för att uppnå vissa mål, som också kan ändras när kampanjen fortskrider.

Nationella och multinationella myndighetsorganisationer:

The European Centre of Excellence for Countering Hybrid Threats (Hybrid CoE):
https://www.hybridcoe.fi/

  • En oberoende, nätverksbaserad internationell organisation i Helsingfors. I nära samarbete med EU och Nato byggs de 33 deltagande staternas förmåga att bekämpa hybridhot upp. Centret fokuserar på olika aspekter av hybridhot – från mjuka medel till militära medel och från politik till praktiska frågor. De första nio deltagande länderna, Nato och EU, etablerade centrumet i Helsingfors 2017.

European Union Institute for Strategic Studies (EUISS):
https://www.iss.europa.eu/)

  • En byrå i Paris som analyserar EU:s utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska frågor. Kärnuppdraget är att bistå EU och medlemsländerna i genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP), inkl. gemensam säkerhets- och försvarspolitik (GSFP). EUISS grundades 2002 för att stärka EU:s utrikestjänsts analys-, prognos- och nätverkskapaciteten. Det fungerar också som en gränsyta mellan EU-institutioner och externa experter – inklusive säkerhetsaktörer – för att utveckla EU:s strategiska tänkande.

State Security Department of Lithuania:
https://www.vsd.lt/en/threats/threats-national-security-lithuania/

  • Andra avdelningen för operativa tjänster under ministeriet för statlig säkerhet, underrättelsetjänster och Litauens försvarsministerium – publicerar varje år en gemensam offentlig bedömning om hot mot den nationella säkerheten

US Cybersecurity and Infrastructure Security Agency (CISA):
https://us-cert.cisa.gov/

  • USA:s byrå för cybersäkerhet och infrastruktur. CISA är operativ chef för federalstatens cybersäkerhet och nationell samordnare för infrastrukturens säkerhet och hållbarhet. Uppgiften är att leda nationella insatser för att förstå, hantera och minska risker för cyber- och fysisk infrastruktur i USA.

Rysslands metoder för hybridinflytande. Bildkälla: Estonian Foreign Intelligence Service 2019