Det fullskaliga krig som Ryssland påbörjade mot Ukraina gjorde att Finlands säkerhetspolitik ändrades från den traditionella militära alliansfriheten.

Sedan 1994 deltog Finland i Natos sk. programmet partnerskap för fred, och dragit nytta av det, t.ex. för att stärka det egna försvaret. NATO-samverkansförmågan främjades också genom att delta i många Nato övningar och Nato ledda krishanteringsoperationer.

Inre länk till: Nordatlantiska alliansen (Nato)/Natos militärpolitiska utveckling/Natos partnerskap för fred-program

I statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska rapporter angavs från slutet av 1990-talet att Finland beredde sig att ansöka om medlemskap i Nato om säkerhetsläget skulle försämras avsevärt. Rysslands storskaliga attack mot grannlandet Ukraina var en sådan faktor, som också ansågs försvaga Finlands säkerhet. Attacken var en indikation på att den ryska ledningen var redo att hänsynslöst använda militärt våld som ett utrikespolitiskt verktyg.

Kriget som Ryssland startade var en stor chock för finnarna. I årtionden hade Finland litat på att en försiktig utrikespolitik och militär alliansfrihet skulle garantera landets säkerhet. Stödet för att gå med i Nato började växa kraftigt. Efter påbörjandet av det ryska anfallet i februari 2022 ökade stödet för att gå med i Nato till 53 % och andelen motståndare sjönk till 28 %. I mars var motsvarande värden 62 % och 16 %, och i maj var 76 % för att gå med i Nato och endast 12 % var emot.

Den snabba vändningen av den allmänna opinionen till Natos fördel övertygade regeringen om att förändring var nödvändig. Republikens president och regeringen började förbereda ansökan om NATO-medlemskap. Regeringen höll nära kontakt med Sverige, eftersom den svenska regeringen också planerade ett Nato-medlemskap och målet var en parallell Nato-process i båda länderna.

Ansökan om medlemskap i Nato skedde helt i enlighet med grundlagen och konstitutionen. Regeringen publicerade en redogörelse om förändringarna i säkerhetsmiljön, som specificerade säkerhetsfaktorer, särskilt det växande hotet från Ryssland och den säkerhet som Natomedlemskapet ger. I den parlamentariska behandlingen av rapporten stödde majoriteten av partier och parlamentsledamöterna en anslutning till Nato. Den 17 maj 2022 röstade riksdagen för att ansöka om medlemskap i Nato (188 för, 8 emot, 3 frånvarande). Medlemskapsansökan lämnades in till Natos högkvarter i Bryssel den 18 maj 2022.

Vid NATO-toppmötet i Madrid i juni 2022 bjöds Finland och Sverige in till Nato som observatörsmedlemmar (invitee). Därefter började ratificeringsprocessen av anslutningsprotokollen i alla Nato-länder. När det gäller Finland blev det klart i mars 2023 och den 4 april 2023 blev Finland Natomedlem med fullständiga rättigheter och skyldigheter.