Det finska totalförsvarskonceptet har tryggat landets självständighet och medborgarnas livsvillkor. Det har visat sig vara en fungerande lösning i vår säkerhetsmiljö.

Samordningen av totalförsvaret hör till försvarsministeriets uppgifter. Totalförsvarets samordning omfattar åtgärder inom den offentliga och privata sektorn samt medborgarnas frivilligverksamhet.  Samordningen syftar till att upprätthålla samhällets vitala funktioner i alla situationer.

KUVA!

I totalförsvaret deltar flera olika myndigheter och ministerier:

Riksdagen:

• besluter om totalförsvarets grunder genom sin lagstiftnings- och budgetmakt. Riksdagen godkänner internationella fördrag och andra internationella förpliktelser.
• fattar beslut om statsrådets ibruktagningsförordning av beredskapslagens befogenheter.
• Utrikesutskottet (UaV) behandlar bl.a. allmän utrikes- och säkerhetspolitik, EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och deltar i behandlingen av beslutsfattande angående krishanteringsverksamhet.
• Försvarsutskottet (PuV) behandlar ärenden som berör det militära försvaret och internationell militär samverkan.
• Förvaltningsutskottet (HaV) behandlar ärenden som berör polis, räddningsväsende och gränsbevakning.
• Finansutskottets (VaV) sektion för säkerhet och försvar behandlar budgetfrågor.

Republikens president:

• leder Finlands utrikespolitik i samverkan med statsrådet.
• leder presidentens och statsrådets utskott för utrikes- och säkerhetspolitiska ärenden (TP-UTVA) gemensamma möte.
• är Försvarsmaktens överbefälhavare. Uppgiften som överbefälhavare är nära anknuten till presidentens uppgifter inom ledningen av utrikespolitiken. Presidenten kan på framställning av statsrådet under undantagsförhållanden överlåta uppgiften på någon annan finsk medborgare och besluter om militära utnämningsärenden.

Statsrådet:

• har allmän behörighet i regerings- och förvaltningsfrågor.
• ger beslutsförslag till presidenten.
• kan utfärda förordningar.
• svarar för den nationella beredningen av beslut som fattas inom EU och beslutar om åtgärder som dessa föranleder.
• har en central ställning i de beslut som berör totalförsvar och höjning av beredskap.
• kan genom förordning av statsrådet föreskrivas att bestämmelserna i beredskapslagen ska börja tillämpas.
• I allmänt sammanträde fattas beslut som berör stora och principiellt viktiga frågor.
• Statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskotts (UTVA) uppgift är att bereda viktiga utrikes- och säkerhetspolitiska frågor och viktiga frågor som berör totalförsvaret.

Försvarsministeriet:

• samordnar uppgifter inom totalförsvaret.
• ansvar för allmänna försvarsberedskapen och den strategiska styrningen av försvarspolitiken.
• inhämtning av militära resurser i enlighet med de grunder som statsrådet och riksdagen har gett.

Säkerhetskommittén:

• placerad i försvarsministeriet.
• har till uppgift att hjälpa statsrådet och ministerierna i ärenden som berör övergripande säkerhet.
• fungerar vid behov i störningssituationer som ett rådgivande organ.

Kommendören för Försvarsmakten:

• är i militära frågor underställd republikens president.
• Kommendören handlägger och avgör de militära kommandoärenden vilka inte hör till presidentens uppgifter.

Huvudstaben:

• kommendören för Försvarsmaktens ledningsstab och försvarsförvaltningens centrala ämbetsverksmyndighet
• ansvar för verkställande av beslut gällande Försvarsmakten endera till presidenten eller statsrådet

Varje ministerium har en beredskapschef för förberedelse av aktiviteter som krävs vid störningar i normala förhållanden och exceptionella förhållanden. Vissa ministerier har permanenta förhandlings- och planeringsråd, till exempel Planeringskommissionen för försvarsinformation och Försörjningsberedskapscentralen.