Begreppet säkerhet på nationell nivå innefattar landets yttre och inre säkerhet. Det breda säkerhetsbegreppet omfattar därtill social, ekonomisk och klimatdimension samt en dimension som anknyter till medborgarnas säkerhet och välfärd. Säkerhetspolitiken omfattar försvarspolitiken och nationellt försvar, huvuddelen av utrikespolitiken och delvis även ekonomisk politik och samhällspolitiken (t.ex. frågor kring inre säkerhet).

Nationella åtgärder och internationellt samarbete syftar till att förebygga uppkomsten av beväpnade konflikter och situationer som kan hota Finlands säkerhet och samhällets funktionsförmåga samt risken att Finland blir indragen i en militär konflikt. Finland deltar i internationellt samarbete för att trygga fred och mänskliga rättigheter samt för att utveckla samhällen. Målet är en stabilare, mer förutsägbar och säker värld.

Våren 2022 skedde en historisk förändring i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik när Finland tillsammans med Sverige beslutade att ansöka om medlemskap i Nato. Orsaken till detta var Rysslands krig mot Ukraina och Finlands behov av att trygga sin egen säkerhet mot det ryska hotet. Finland övergav sin traditionella neutralitet och militära alliansfrihet. Finlands medlemskap i Nato trädde i kraft den 4 april 2023. Medlemskapsprocessen underlättades av att Finland från och med 1994 deltog i Natos Partnerskap för fred programmet (PfP) och Försvarsmakten utvecklades så att de lämpar sig för Natosamarbete. Finland deltog också i många Natoövningar och krishanteringsoperationer under Natos ledning. Från och med slutet av 1990-talet innehöll de utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelserna den s.k. Nato-optionen. Detta innebar att man var beredd att ansöka om medlemskap i Nato om säkerhetsläget försämrades betydligt. Rysslands invasion av sitt grannland Ukraina i 2022 var ett avgörande skäl för att ansöka om medlemskap i Nato.

Läs mer i menyn Natos partnerskap för fred (länk)

Riktlinjerna för utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken fastställs i de redogörelser som statsrådet publicerar en gång under valperioden. Den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen publicerades i 2024. Enligt rapporten bygger Finlands utrikes- och säkerhetspolitik på värdebaserad realism. De viktigaste målen är att trygga Finlands självständighet och territoriella integritet, förhindra att Finland dras in i en militär konflikt och trygga finländarnas säkerhet och välfärd.

Enligt den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen tryggas Finlands säkerhet med tre lås: 1) en stark nationell försvarsförmåga som en del av Natos avskräcknings- och försvarsverksamhet, 2) medlemskap i EU och Nato, 3) bilateral utrikes- och säkerhetspolitik samt försvarssamarbete med Natos allierade och partner.

År 2024 publicerades också statsrådets försvarsredogörelse, där riktlinjerna för utvecklingen av Finlands försvar som en del av Natos gemensamma försvarssystem fastställdes. Utöver den egna försvarsförmågan är Finlands yttre säkerhet i hög grad beroende av Natos gemensamma försvar och avskräckning, där Förenta staterna har den största rollen. Det ligger i Finlands intresse att Förenta staternas ledande och sammanhållande roll i Nato förblir oförändrad.

EU är fortfarande Finlands viktigaste politiska och ekonomiska ram och värdegemenskap. Finland har som mål att fördjupa EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och försvarssamarbete, eftersom Finland vill att EU också ska utvecklas till en säkerhetsgemenskap. Det arbete som utförs inom ramen för unionen för att utveckla Europas egen säkerhet och försvar bidrar till att stärka den transatlantiska säkerheten och ligger också i Natos intresse. Enligt utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse är Finlands ställning tryggare ju mer enat och starkare EU är.

Kriget i Ukraina medförde också en betydande förändring i Finlands traditionella vapenexportpolitik, som har varit återhållsam när det gäller export av krigsmateriel till länder som befinner sig i krig. EU beslutade att Ukraina skulle även stödjas genom vapenleveranser. I enlighet med EU:s gemensamma politik har Finland utöver det humanitära biståndet levererat en stor mängd försvarsmateriel till Ukraina, med ett totalt värde på cirka 2,8 miljarder euro. I förhållande till ekonomins storlek (BNP) är Finlands bilaterala bistånd bland de största i Europa. Dessutom har Finland beviljat Ukraina sammanlagt över en miljard euro i bistånd till utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd.