Begreppet säkerhet på nationell nivå innefattar landets yttre och inre säkerhet. Det breda säkerhetsbegreppet omfattar därtill social, ekonomisk och klimatdimension samt en dimension som anknyter till medborgarnas säkerhet och välfärd.

Säkerhetspolitiken omfattar försvarspolitiken och nationellt försvar, huvuddelen av utrikespolitiken och delvis även ekonomisk politik och samhällspolitiken (t.ex. frågor kring inre säkerhet).

Säkerhetspolitik kan också förstås som ett takbegrepp som förenar utrikespolitik och försvar (eller försvarspolitik) på en grund som består av det samhälle som skall tryggas.

Utrikes-, säkerhets- och försvarspolitikens linjer fastställs i de av statsrådet en gång per valperiod publicerade redogörelserna.

Regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse publicerades senast år 2020. Den på den baserade statsrådets försvarsredogörelse publicerades år 2021.

Enligt den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen 2020 har Finlands utrikes- och säkerhetspolitik som mål att stärka Finlands internationella ställning, trygga statens självständighet och territoriella integritet, stärka Finlands säkerhet och välfärd samt upprätthålla ett välfungerande samhälle.

Genom nationella åtgärder och internationellt samarbete förebyggs uppkomsten av beväpnade konflikter och situationer som kan hota Finlands säkerhet och samhällets funktionsförmåga samt risken att Finland blir indragen i en militär konflikt. Finland deltar i internationellt samarbete för att trygga fred och mänskliga rättigheter samt för att utveckla samhällen. Målet är en stabilare, mer förutsägbar och säker värld.

På våren 2022 skedde en historisk förändring av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Den förorsakades av det krig som Ryssland startade mot Ukraina och Finlands behov av att säkerställa sin nationella säkerhet mot det ryska hotet. Finland avsade sig decennier av militär alliansfrihet och ansökte om att bli medlem i North Atlantic Treaty Organization, eller Nato.

Kriget i Ukraina innebar också en betydande förändring av Finlands traditionella vapenexportpolitik, enligt vilken krigsmateriel inte har exporterats till länder i krig. EU beslöt dock att Ukraina måste stödjas även med vapenleveranser. Att förbjuda vapenexport till Ukraina skulle bara tjäna angriparens, det vill säga Rysslands, intressen. I enlighet med EU:s gemensamma linje har Finland, förutom humanitärt bistånd, till Ukraina levererat en stor mängd försvarsmateriel till ett värde av totalt cirka 1,2 miljarder euro. I förhållande till ekonomins storlek (BNP) är mängden bilateralt bistånd från Finland den näst högsta efter Estland.