Reglering av beredskap

Effektivering och höjning av beredskapen

Effektivering av beredskapen

  • Kan göras med Försvarsmaktens eget beslut, egna resurser och i huvudsak med befogenheter i normaltid
  • Försvarsmakten kan effektivera beredskapen med interna åtgärder bl.a. gällande spaning, övervakning och skydd av objekt.

Höjning av beredskapen

  • när hot om militärt anfall konstaterats
  • i enlighet med statsledningens och försvarsmaktens kommendörs beslut
  • reservister kallas in på reservövning eller till extra tjänstgöring
  • de trupper som är nödvändiga i just den situationen kallas in

Beredskapstrupper är trupper avsedda för avvärjning av snabbt uppkomna hot:

  • Beredskapsavdelningar, I första hand för krävande störningssituationer i normalförhållanden, kan användas även för militära försvarsuppgifter
  • Beredskapsenheter: i första hand för militära försvarsuppgifter, kan användas även för handräckningsuppgifter
  • Trupper i omedelbar beredskap: för att utgöra en tröskel för användning av militärt våld mot Finland, kan påbörja stridsuppgifter

Funktionsförmågan i en utdragen krissituation säkerställs med att förstärka de redan uppställda trupperna med kompletteringstrupper.

Värnpliktiga inom reserven kan inför ett militärt hot vid behov kallas in på repetitionsövningar.

Värnpliktslagen § 32:
https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2007/20071438

Statsrådets försvarsredogörelse 2017:
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-287-370-5

Statsrådets försvarsredogörelse 2019:
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-383-820-8

Lagstadgade uppgifter:
https://finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2007/20070551