Hybrid- och cyberpåverkan

Hybrid- och cyberpåverkan har vid sidan av de militära hoten uppstått som ett sätt att påverka staten. Typiskt för hybridpåverkan är att den kombinerar indirekta och direkta påverkansmetoder. Det utnyttjar samhällets sårbarheter, men kan också innefatta användning av militärt våld. Hybridpåverkan är en långsiktig och dold verksamhet som syftar till att uppnå mål med indirekta effekter. Händelserna kan vara oklara och öppna för tolkning, och det är svårt att identifiera förövarna.

Vid hybridpåverkan kan man använda många olika metoder, såsom propaganda, informationsmanipulation, sociala medier, falska nyheter, informationsläckor, parti- och politikerpåverkan, ekonomiska sätt att påverka eller påverka datanätverk.

Enligt myndigheterna har Finland utsatts för skadlig hybridpåverkan under Rysslands krig mot Ukraina. Det mest kända tecknet på detta har varit den så kallade instrumentaliseringen av invandring, där Ryssland misstänks ha uppmanat ett stort antal tredjelandsmedborgare att söka asyl vid Finlands gränser och på så sätt försöka störa Finlands gränskontroll och upprätthållandet av den inre ordningen. Skadorna på undervattenskablar och gasledningar i Finska viken och Östersjön har tolkats som hybridpåverkan riktad mot Finland och andra Östersjöländer. I Finland har det också förekommit fall av vaga ofog riktade mot samhällets infrastruktur, vilket kan ha tolkats som sabotage, det vill säga skadlig hybridpåverkan. Gemensamt för alla dess fall är att det har varit svårt eller omöjligt att gripa förövarna och bevisa att gärningarna varit uppsåtliga.

Cyberpåverkan är det nyaste verktyget för hybridpåverkan, och dess mål är datanätverk. Finland och västvärlden i allmänhet är starkt digitaliserade samhällen. Påverkan kan utföras av statliga aktörer eller så kan det vara fråga om cyberbrottslighet eller en kombination av båda. Cyberpåverkan kan ta sig uttryck i underrättelser (spionage), angrepp eller manipulation av information. Cyberunderrättelse liknar traditionell underrättelse- och spionageverksamhet, vars syfte är att få fram hemlig information. Med cyberattack avses ett angrepp som specifikt riktar sig mot informationsnätsinfrastrukturerna i samhällets el-, kommunikations-, vatten-, finansiella och kritiska system. Inom cyberteknik kan hackergrupper ändra information som lagras i ett datornätverk när de väl har fått tillgång till systemet. Det finns en risk att en inkräktare kommer att börja ändra informationen så att nätägaren inte längre kan tro eller lita på sitt eget system.

Finland har förberett sig på cyberhot och bekämpning av dem med hjälp av en cybersäkerhetsstrategi. Målet är samhällets ”cyber-resiliens”, vilket innebär att ett digitaliserat samhälle är pålitligt.

Läs mer i menyn Hybrid- och cyber påverkan (länk).

Klimatförändring

Klimatsäkerheten är ett omfattande säkerhetshot mot samhället och människors säkerhet. Klimatförändringarna kan skapa klimatflyktingar. Till följd av katastrofer som orsakas av klimatförändringen, såsom torka och översvämningar, kan stora områden bli obeboeliga, vilket tvingar ett stort antal människor att lämna sina hemtrakter och flytta någon annanstans. Klimatförändringarna kan också leda till tvister om naturresurser och politisk instabilitet. Dessutom kan befintliga konflikter förvärras av klimatförändringarna.

De nordligaste delarna av jorden värms upp till fyra gånger så snabbt som resten av jorden. Den arktiska regionen är rik på naturgas, råolja, mineraler och fiskreserver som inte har exploaterats på grund av svåra klimatförhållanden eller som har varit ekonomiskt olönsamma. Minskningen av havsisen, glaciärerna och smältningen av permafrosten kommer att göra det möjligt att utnyttja naturresurser och öppna arktiska sjövägar i framtiden. Förvaltningen av Norra ishavets havsområden och kontinentalsocklar och naturresurserna i dessa är dock delvis olöst.

I Finland har man i en utredning om ordnandet av väder- och klimatriskbedömningar som statsrådets kansli låtit göra granskade riskfaktorerna, riskexponeringen och sårbarheten. Syftet är att underlätta anpassningen till klimatförändringen. I utvecklingen av försvaret beaktas extrema väderfenomen som direkt påverkar till exempel infrastrukturen, försvarsmaterielen och personalens funktionsförmåga.

Läs mer i menyn Klimatförändringens inverkan på säkerheten (länk).