Beredskap
Beredskap
- Verksamhet för att säkerställa att uppgifterna kan skötas med minsta möjliga störningar och eventuellt åtgärder som avviker från det normala i störningssituationer och under undantagsförhållanden.
Beredskapsåtgärder är bland annat
- Beredskapsplanering, kontinuitetshantering, förberedelser, utbildning samt beredskapsövningar.
- Beredskapsskyldighet baserar sig på beredskapslagen (1552/2011), räddningslagen (379/2011) och annan speciallagstiftning.
- Målet för samhällets beredskap är att trygga vitala funktioner med beaktande av rättsstatsprincipen.
- Genom att förbereda sig för störningssituationer under normala förhållanden samt undantagsförhållanden säkerställer samhällsaktörerna sin förmåga att sköta både sina normala uppgifter och eventuella nya uppgifter som avviker från de sedvanliga i alla situationer.
Tilläggsinformation
Riskbedömning som grund för beredskapen
Beredskap grundar sig alltid på riskbedömning. Riskbedömningen ska vara heltäckande och beakta alla hotmodeller. Hotmodellerna preciseras baserat på förändringar i hotbedömningarna, vilket förutsätter kontinuerlig och regelbunden bedömning och uppdatering av riskerna.
Hoten kan förekomma självständiga, samtidigt eller som kontinuum. Förändringarna kan vara oförutsägbara, snabba och av varierande längd. En del av hoten kan förverkligas i form av någon aktörs avsiktliga verksamhet, en del åter utan avsiktlig strävan. Det är svårt att förutsäga orsakerna och källorna till hoten, de exakta målen för och syftena med dem, i vilken omfattning de uppträder eller deras följdverkningar. En tillförlitlig bedömning av hur hoten realiseras är inte alltid möjlig.
Ledning och samordning av beredskapen
Att ombesörja beredskapen ingår i alla aktörers dagliga verksamhet. Ledningsförhållandena, organisationerna och ansvarsfördelningen kvarstår så oförändrade som möjligt i störningssituationer under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden. I en störningssituation leds verksamhet av de ansvariga och behöriga myndigheterna eller andra säkerhetsaktörer som ålagts uppgiften i lagstiftningen i enlighet med de egna uppgifterna och behörigheterna.
- Statsrådet samt det behöriga ministeriet inom sitt förvaltningsområde leder, övervakar och samordnar tryggandet av samhällets vitala funktioner.
- För beredskapen och för att starta verksamheten använder respektive behörig myndighet sina i lag stadgade behörigheter för normala förhållanden.
- Säkerhetskommittén bistår statsrådet vid samordningen av beredskap i syfte att hantera den övergripande säkerheten.
- kommunerna samt näringslivet leder planeringen av sin beredskap i samarbete med övriga myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer. Verksamheten koordineras av regionförvaltningen (regionförvaltningsverket, AVI)
- AVI verkställer regionala försvarskurser, beredskapsövningar och beredskapskommittéernas arbete
- AVI:s partnerskap med försvarsmakten är nära och mångsidigt
Källor och länkar
Säkerhetsstrategi för samhället 2025:
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-383-794-2
Samhällets säkerhetsstrategi 2017 s. 25–26:
https://turvallisuuskomitea.fi/sv/sakerhetsstrategi-for-samhallet/
Säkerhetskommitténs presentationer (på finska):
https://turvallisuuskomitea.fi/wp-content/uploads/2018/03/YTS-2017_esitys.pdf
https://turvallisuuskomitea.fi/wp-content/uploads/2018/02/YTS_2017_suomi.pdf
Säkerhetskommittén:
https://turvallisuuskomitea.fi/sv/forstasidan/
Regionförvaltningsverket
https://avi.fi/sv/hem